Lönenorm del i huvudavtalsförhandling
Traditionen att industrin sätter normen för löneökningar i andra sektorer diskuteras i förhandlingarna om ett nytt huvudavtal. Det bekräftar Lars-Bonny Ramstedt, PTKs förhandlingschef, för ST Press.
Enligt Lars-Bonny Ramstedt förs konkreta diskussioner om normen för lönebildning i de pågående förhandlingarna kring ett nytt huvudavtal på den privata arbetsmarknaden. Om parterna kommer överens om en ny norm, eller ett nytt system, kommer det att regleras i huvudavtalet. Att det pågår diskussioner kring normen är dock något som övriga parter i huvudavtalsförhandlingarna, Jan-Peter Duker på Svenskt Näringsliv och Erland Olauson på LO, inte vill bekräfta.
I det nuvarande systemet för lönebildning förutsätts den internationellt konkurrensutsatta industrin sluta sina avtal först och därmed lägga fast en norm för löneökningarna i de avtal som senare sluts i andra sektorer. Tillvägagångssättet kommer sig av industrins tidigare storlek.
– Förr satte industrin märket. Nu måste alla medlemmar få vara med och påverka. Facket har en hemläxa, och det är att alla ska få vara med, säger Lars-Bonny Ramstedt angående förhandlingarna.
Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi på Stockholms universitet, skrev tidigare i år ett inlägg i tidskriften Ekonomisk debatt. I det konstaterade han att upplägget med industrin som ensam märkessättare förmodligen inte är det mest lämpliga i en situation med en växande tjänstesektor och en penningpolitik som utgår från ett fast inflationsmål och rörlig växelkurs. Tjänstesektorn bör förmodligen få ett större inflytande på normbildningen om samordningen mellan parterna ska upprätthållas, konstaterade han.
ST påverkas på olika sätt av förhandlingarna kring ett nytt huvudavtal. De medlemmar som är anställda av statliga bolag anslutna till Svenskt Näringsliv kommer att beröras direkt om ett nytt huvudavtal sluts. Men även övriga medlemmar inom ST påverkas om parterna på den privata arbetsmarknaden skulle komma överens om en ny lönebildningsnorm.
– Normen för lönebildning angår hela den svenska arbetsmarknaden. Till exempel är STs mål att ha en likvärdig löneutveckling som den konkurrensutsatta industrin, säger Lena Moberg-Lindwall, förhandlingschef på fackförbundet ST.
Grundregler för arbetsmarknaden
Facken och näringslivet vill behålla makten över arbetsmarknaden och undvika lagreglering. Därför pågår intensiva förhandlingar om ett nytt Saltsjöbadsavtal. Det gamla avtalet skrevs under för exakt 70 år sedan, den 20 december 1938 på Grand Hotel i Saltsjöbaden. Avtalet, som också kallas huvudavtalet, innehåller grundregler för hur arbetsmarknadens parter ska bete sig mot varandra, till exempel vid strejk. Det reglerar också hur förhandlingar ska föras och hur tvister om kollektivavtal ska hanteras. Saltjöbadsavtalet gäller privat anställda. Statsanställda har ett eget jämförbart huvudavtal.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.