Annons:

ST kritiskt till anslagsuppräkningens nivå

LÖNER2025-04-15

Vårpropositionens siffra för nästa års uppräkning av den del av de statliga myndigheternas anslag som går till löner är 1,73 procent. Det är långt under nivån i industriavtalets ”märke” för löneökningar. ”Myndigheterna får trolla med knäna för att få ihop det”, kommenterar STs ordförande Britta Lejon.

I vårbudgeten presenteras den så kallade pris- och löneomräkningen, PLO. Den talar om hur mycket myndigheternas förvaltningsanslag ska räknas upp för kommande år. I omräkningen görs avdrag för en tänkt förbättring av produktiviteten, baserat på historiska data om produktivitetsutvecklingen i privat tjänstesektor.

För nästa år innebär det att den del av anslagen som avser löner höjs med 1,73 procent, efter ett avdrag för produktivitetsökningar på 1,13 procent.

Riktmärket för löneökningar på svensk arbetsmarknad, som sätts av parterna i industrin, är 3,4 procent från 1 april och ytterligare 3,0 procent 1 april nästa år. Det är också den nivå som ST brukar hävda inför avtalsförhandlingar.

Även tidigare år har löneökningarna i staten varit större än uppräkningen av lönedelen i PLO. Det har inneburit att myndigheterna antingen behövt skära ned på personalen eller spara pengar på annat sätt.

ST har länge kritiserat modellen för pris- och löneomräkning, och årets siffra understryker hur problematisk den är, anser STs ordförande Britta Lejon.

– Konstruktionen återspeglar väldigt dåligt den tid vi lever i. Det är inte första gången myndigheterna får leva med ett lågt PLO, men problemet blir ännu tydligare nu när vi är inne i en så turbulent ekonomisk period. Det adderar till osäkerheten i planeringen.

Så fungerar pris- och löneomräkningen

Varje år räknas myndigheternas anslag i statsbudgeten om automatiskt för att täcka förändringar av priser och kostnader. Omräkningen grundar sig på pris- och löneförändringar i övriga samhället. Systemet kallas pris- och löneomräkning och har funnits sedan början av 1990-talet.

Olika delar av förvaltningsanslaget räknas upp på olika sätt. Den uppdelning av anslaget som görs i systemet är dock inte kopplad till några krav på hur myndigheterna får använda pengarna.

Den del av omräkningen som avser löner bestäms av två statistiska uppgifter. Statistiska centralbyrån, SCB, beräknar ett arbetskostnadsindex för tjänstemän inom tillverkningsindustrin, som kallas AKI Ram. Indexet baseras på löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Sedan 2020 används ett femårigt glidande medelvärde av AKI Ram som grund för löneomräkningen, för att utvecklingen ska bli mindre ryckig. Detta minskas sedan med ett produktivitetsavdrag, som fastställs som ett glidande medelvärde av årlig produktivitetsutveckling inom privat tjänstesektor under tio års tid.

Omräkningstalet styr inte den faktiska löneutvecklingen på myndigheterna. Den avgörs av parterna i centrala och lokala förhandlingar.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA