Privat avtal kan påverka statsanställda
Ett nytt Saltsjöbadsavtal påverkar anställda vars arbetsgivare är anslutna till Svenskt Näringsliv, till exempel Posten. I vilken utsträckning det påverkar andra är svårbedömt i dagsläget.
Om Svenskt Näringsliv skriver under ett nytt huvudavtal blir medlemsförbunden bundna av det. Det gäller till exempel Posten och SJ, som är anslutna till Almega.
– Deras anställda skulle beröras direkt av de förändringar som ett nytt avtal för med sig. Det här avtalet skulle bli utgångspunkten för dem, säger Lena Moberg-Lindwall, förhandlingschef på ST.
För statligt anställda finns ett huvudavtal från 1976, som motsvarar Saltsjöbadsavtalet på den privata sidan. Det finns dessutom ett senare komplement, ett samarbetsavtal mellan facken och Arbetsgivarverket.
Lars-Bonny Ramstedt menar att ett nytt huvudavtal på den privata sidan kan komma att få smittoeffekter.
– Ingredienser i det nya huvudavtalet kommer sannolikt att användas som argument av både arbetsgivaren och arbetstagarorganisationer på den statliga sidan. »Varför ska de på den privata sidan, men inte vi«, brukar det vanligtvis heta i argumentationen. Stora avtal är alltid normerande för andra områden. Därför har det sannolikt betydelse även för offentlig sektor att ett eventuellt nytt huvudavtal blir bra, säger han.
Svårt se konsekvenser
Lena Moberg-Lindwall är inte riktigt lika säker. Hon menar att det i dagsläget är svårt att se att ett nytt huvudavtal omedelbart skulle få några konsekvenser för statligt anställda. Staten är särreglerad på många olika sätt, konstaterar hon.
Till exempel kommer inte en eventuell begränsning av rätten till sympatiåtgärder att betyda så mycket för statsanställda. Det statliga huvudavtalet medger redan nu endast ett begränsat utrymme för sympatiåtgärder. Likadant är det med turordningsreglerna vid uppsägning. Där har staten ett eget turordningsavtal som tar hänsyn till både anställningsskydd och om det finns jämförbara arbetsuppgifter.
– Jag kan bara tala utifrån vad jag vet om diskussionerna
i dag. Och utifrån de förslag som ligger nu kan jag inte se något behov av förändringar i statens huvudavtal. Men det kan jag få ompröva när jag ser det slutgiltiga avtalet.
Det nya huvudavtalet kan dock i förlängningen leda till lagändringar inom arbetsrätten, något som skulle få konsekvenser för alla arbetstagare. Och om det blir lagändringar kan även det statliga huvudavtalet behöva ses över, konstaterar Lena Moberg-Lindwall.
Lönebildning påverkas
Enligt Lars-Bonny Ramstedt ingår normerna för lönebildning i förhandlingarna kring ett nytt huvudavtal. Sedan länge är det industrin som går först ut i avtalsrörelsen och ger övriga branscher en norm för hur mycket löneökning svensk ekonomi och konkurrenskraft tål. Eftersom arbetsmarknaden inte domineras av industrin på samma sätt som på 30-talet har man diskuterat om normen ska ändras och hur detta i så fall ska gå till.
– Normen för lönebildning angår hela den svenska arbetsmarknaden. Till exempel är STs mål att ha en likvärdig löneutveckling som den konkurrensutsatta industrin. Så visst, om vi skulle få en förändrad norm skulle det påverka ST som helhet, säger Lena Moberg-Lindwall.
Huvudavtalet i staten
Det statliga huvudavtalet är från 1976 och ändrades senast 2000. Det nuvarande är undertecknat av Arbetsgivarverket, Seko, OFR (som står för Offentliganställdas förhandlingsråd och som skrivit under avtalet för det statliga förhandlingsområdet), samt Saco-S. Det har även kompletterats med ett samverkansavtal, det senaste från 2002.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.