Regeringen vill stärka den akademiska friheten
Regeringen tillsätter en särskild utredare med uppdraget att lämna förslag som ska stärka forskares och lärares akademiska frihet i Sverige. ”Sverige ska stå upp för akademisk frihet när andra länder nedmonterar den”, kommenterar utbildningsminister Johan Pehrson, L, beslutet.
Akademisk frihet är en grundläggande förutsättning för utbildning och forskning i världsklass och för ett öppet debattklimat i ett demokratiskt samhälle, skriver regeringen i ett pressmeddelande. Regeringen noterar att läget för den akademiska friheten försämras runt om i världen, inte minst i USA, och att samtalsklimatet blivit hårdare och mer polariserat även i Sverige. Fyra av tio universitetsanställda uppger att de utsatts för hot eller trakasserier.
Den särskilda utredaren Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet, ska bland annat analysera och ta ställning till om det nuvarande regelverket är ändamålsenligt för att skydda forskares och lärares individuella akademiska frihet vid svenska lärosäten. Hon ska också lämna förslag på hur stödet till forskare och lärare i frågor som gäller deras akademiska frihet kan stärkas.
”Sverige ska stå upp för akademisk frihet när andra länder nedmonterar den. Här ska forskare få vara fria, nyfikna och lite jobbiga. Så får vi forskning och utbildning i världsklass, så slår vi vakt om ett öppet debattklimat”, kommenterar utbildningsminister Johan Pehrson utredningsuppdraget i pressmeddelandet.
Utredaren ska redovisa sitt resultat senast 30 juni 2026.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.