Krönika

En vanlig myndighetsanställd som slarvar med säkerheten kan inte förvänta sig att bli behandlad med samma hänsyn som Henrik Landerholm, skriver informationssäkerhetsexperten Fia Ewald. Hon uppmanar statstjänstemän att engagera sig i säkerhetsfrågor.

Donald Trumps andra mandatperiod som president kan bli en chock för USAs federala statsapparat, skriver journalisten Martin Gelin. Enligt honom tyder allt på att den blivande presidentens plan är att genomföra radikala nedskärningar.

Arbetslivet i många branscher är rena vilda västern, skriver Elinor Torp, journalist och författare. Hon ger exempel på hur bristfällig granskning leder till att människor far illa och att fusk med skattepengar inte upptäcks.

Den amerikanska presidentkandidaten Kamala Harris barnlöshet har under den senaste tiden varit rubrikstoff, konstaterar Sara Martinsson, journalist och författare. Kvinnor utan barn borde mötas av omtanke i stället för ryktesspridning och hån, skriver hon.

Att Sverige valde att inte delta i det första Europamästerskapet i fotboll är inte konstigt, eftersom vi betraktade allt europeiskt med lätt överseende, skriver författaren Jesper Högström.

En gång i tiden var kooperationen en av landets bredaste folkrörelser, och bidrog till att forma det moderna Sverige, skriver Sara Kristoffersson, författare och professor på Konstfack. Att den stora koncernen föll ihop som ett korthus förbryllar, konstaterar hon.

Den svenska neutraliteten under de båda världskrigen syftade inte enbart till att kryssa mellan stormakternas intressen, utan var även ett sätt att hantera en inrikespolitisk balansakt, skriver författaren och journalisten Erik Sandberg.

Världens rikaste män tycks ha gett upp hoppet om planeten och våra globala utmaningar, de vill bara rädda sina egna skinn, skriver Jesper Huor, journalist och författare. Själv dagdrömmer han om hur han skulle överleva apokalypsen.

Samhällsinstitutioner som inger förtroende är särskilt viktiga i oroliga tider, skriver Julia Agha, vd för mediehuset Alkompis. Hon lyfter fram de statsanställdas möjlighet att i mötet med människor skapa förtroende för det svenska samhället.

Människor får allt längre avstånd till sin vardagsnatur, skriver Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist och författare. Hon lyfter fram kärleken till vardagsnaturen som en kraft som får människor att göra viktiga insatser i arbetet för att värna vår miljö – som att rädda grodor.

Det är skillnad på gigjobb och gigjobb, på att vara frilansande kulturarbetare och att ha ett ”flexibelt” budjobb, skriver författaren Anders Teglund. När han själv arbetade som matcykelbud försökte han organisera sina kollegor fackligt, men villkoren för gigarbetare gör det svårt att lyckas med det, konstaterar han.

Med den distans som semestern ger dig kan du få syn på saker i ditt arbetsliv som du inte ser i vardagen, som att något på jobbet inte är som du vill att det ska vara, skriver journalisten Selma Brodrej. Det kan bli startpunkten för en förändring, menar hon.

Kvinnor lägger mycket tid på osynligt arbete på jobbet, som att ta anteckningar på möten, introducera nya kollegor och fixa med presenter och fika – viktiga insatser som inte gynnar deras löneutveckling och karriär, skriver Ida Östensson, ordförande för stiftelsen Make Equal.

Till skillnad från i Sverige hör demonstrationer och strejker till vanligheterna i Frankrike, skriver Torun Börtz, frilansjournalist och tidigare korrespondent för TT i Paris. Och att president Emmanuel Macrons pensionsreform väckt ilska har flera förklaringar, framhåller hon.

Den som inte kan eller vill jobba hemma ska inte behöva bekymra sig över att inte få plats på jobbet om deras kollegor också väljer att dyka upp, skriver frilansjournalisten Marcus Bornlid Lesseur. Själv har han mindre trevliga minnen från distansarbetet under pandemin.