
ST kritiserar hårdare regler för distansarbete
Förtroendevalda på Försäkringskassan och Skatteverket är kritiska mot myndigheternas hårdare regler för distansarbete, som man menar saknar förankring i verksamheten. ”Våra medlemmar ser igenom de här besluten, de skapar negativa reaktioner”, kommenterar STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar förbundets nya rapport om distansarbete i staten.
En allt högre andel av STs medlemmar är positiva till distansarbete. Drygt 40 procent såg inga nackdelar med att jobba på distans år 2024, dubbelt så många som 2020.
Några av de främsta fördelarna som medlemmarna anger är mindre restid, lättare att fokusera, bättre balans mellan arbete och privatliv, bättre återhämtning och minskad stress, minskad sjukfrånvaro samt mer självständigt och lättare att styra sitt arbete.
– Det är fler och fler som ser fördelarna med distansarbete, och fördelarna berör så många olika aspekter. Men det här arbetssättet är nytt, det utvecklas fortfarande. Samtidigt ser vi att utvecklingskurvan har börjat stanna av, och att allt fler arbetsgivare begränsar distansarbete, säger Åsa Erba Stenhammar.
STs rapport om distansarbete bygger på resultat från en arbetsmiljöundersökning som gjordes 2024, men också på intervjuer med förtroendevalda på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket samt universitet, högskolor och statligt finansierade stiftelser.
Försäkringskassan och Skatteverket har nyligen skärpt reglerna för distansarbete. På Försäkringskassan ska de anställda vara på kontoret minst 51 procent av tiden. Tidigare reglerades fördelningen på årsbasis, vilket innebar att anställda kunde jobba mer på distans en vecka och mindre en annan. Men sedan september 2024 ska alla anställda vara på kontoret minst tre dagar i veckan, ett beslut som fattades av myndighetens högsta ledning.
På Skatteverket har liknande regler införts. Tidigare kom varje medarbetare överens med sin chef om hur mycket hen skulle jobba på distans, men sedan november 2024 gäller tre dagar i veckan på plats på kontoret för alla. Reglerna tolkas olika av olika chefer, visar STs undersökning. Vissa anser att möten på annan ort räknas som distansarbete, andra inte.
Det har skapat frustration bland medarbetarna, visar STs undersökning.
– Besluten inte är anpassade till verksamheten. Flexibilitet är bra både för verksamheten och individen. Om du behöver jobba mer ostört en vecka, då är det bra att kunna sitta på distans den veckan. En annan vecka kanske det är bättre att vara på plats varje dag, säger Åsa Erba Stenhammar.
De förtroendevalda upplever inte att besluten har förankrats i verksamheten, och många medarbetare förstår inte varför reglerna har skärpts.
– Regler måste vara baserade på ett konkret behov, det kan inte handla om att du ska vara på plats för att chefen säger det. Då blir det bara en maktdemonstration, säger Åsa Erba Stenhammar.
Ofta anger arbetsgivare social sammanhållning som skäl till att begränsa distansarbetet. STs undersökning visar också att var tredje medlem anser att minskad social sammanhållning är den största nackdelen med distansarbete. Men det är inget skäl till att införa centrala regler som begränsar, anser Åsa Erba Stenhammar.
– Då har man missat att man behöver utveckla arbetssättet och hantera de risker som finns, precis som med alla arbetssätt. Vi tycker att mängden distansarbete ska beslutas i en dialog mellan individ och närmaste chef, och att fack och arbetsgivare gemensamt ska skriva riktlinjer för de samtalen. Inte att högsta chefen ska bestämma att nu begränsar vi, för jag tror inte på distansarbete.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.