Debatt

Myndighetsformen är olämplig för statliga universitet och högskolor, eftersom denna verksamhetsform gör dem vidöppna för politisk styrning, skriver Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statskunskap. Att lärosätena blivit statliga förvaltningsmyndigheter är inte resultatet av ett väl övervägt principiellt beslut, framhåller hon, och efterlyser en översyn som inte låser sig vid befintliga verksamhetsformer.

Möjligheten att kommunicera anonymt är viktig för yttrandefriheten, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert. Hon anser att det inte tas tillräcklig hänsyn till de invändningar som finns mot flera aktuella förslag som skulle ge myndigheterna ökade möjligheter att övervaka medborgarna.

Det är hög tid att kyla av jakten på ”tjänstemannaaktivister” på statliga myndigheter, skriver Jan Olsson, professor i statskunskap vid Örebro universitet. Personligt engagemang kan vara en stor tillgång i arbetet och är inget problem så länge det inte drivs utanför lagens ram, anser han.

En utredning har föreslagit att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ska slås samman med två andra myndigheter och att verksamheten ska flytta från Katrineholm till Stockholm. Riskerna med en omlokalisering är dock större än de eventuella vinsterna, skriver fyra av myndighetens anställda. De ställer sig bland annat frågande till att kompetensförsörjningen skulle underlättas.

I ett färskt avgörande har Högsta domstolen slagit fast att Nyhetsbyrån Siren inte får sprida domar till grundlagsskyddade medier. Avgörandet försvårar journalistisk granskning av fenomen som organiserad brottslighet, skriver nyhetsbyråns chefredaktör Ulf Fahlén. Vikten av insyn glöms bort när EU-rätten får företräde framför mediegrundlagarna, menar han.

De förändringar i ordningslagen som nyligen föreslagits av en statlig utredning innebär allvarliga inskränkningar i yttrandefriheten, skriver Lise Donovan, jurist på TCO. Om utredningens förslag blir verklighet kan det hindra fackförbunds och andra organisationers möjlighet att bilda opinion för sina ståndpunkter, menar hon.

Det närmaste halvåret avgörs vad som händer i arbetstidsfrågan, skriver den tidigare TCO-utredaren Mats Essemyr. Om politiken skulle klampa in och lägga beslag på löneutrymme genom att lagstifta om arbetstidsförkortning skadar det partsmodellen och försvårar lönebildningen, menar han.

Statliga bolag ska inte begränsa medarbetares möjlighet att delta i debatten, skriver journalisten och debattören Nils Funcke. Det står var och en fritt att uttrycka även stötande, upprörande och felaktiga påståenden i ämnen som inte rör verksamheten, framhåller han.

Att lägga ned Ekobrottsmyndigheten, vilket en statlig utredare uppges överväga, är inte rätt väg att gå, skriver Lars Isacsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna. I stället borde myndigheten få utökade befogenheter och fler verktyg, anser han.

Den som arbetar inom staten behöver kunna anta ett utifrånperspektiv på sitt eget agerande, exempelvis vid rekryteringar, skriver Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor. Hon uppmuntrar alla offentliganställda att ställa sig frågan: ”Hur skulle detta se ut utifrån, med medborgarnas ögon?”

Socialdemokraterna vill stärka Arbetsförmedlingen för att säkerställa lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Partiet vill även att mer av förmedlandet av jobb ska återgå i myndighetens egen regi, skriver Serkan Köse, riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Han kritiserar också regeringens nedskärningar av Arbetsförmedlingens anslag.

Den visselblåsare som uppmärksammade säkerhetsbristerna på Lantmäteriet förtjänar att hyllas, men vi kan inte förlita oss på att enskilda individer ska slå larm, skriver statsvetarstudenten Mikael Bertilsson. Det krävs en förändring av hur säkerhetsfrågor hanteras inom statsförvaltningen, menar han.

Utbildningsinsatser och förbättringar kan aldrig uppväga behovet av ett system som är tillgängligt och användarvänligt från start, skriver Mattias Gustafsson och Christer Hansson, huvudskyddsombud på Arbetsförmedlingen, i en slutreplik i debatten om införandet av lönesystemet Heroma.

De ökande lokalkostnaderna för lärosätena går ut över utbildning och forskning, skriver EvaLena Moser och Andrés Rivarola i styrelsen för ST inom universitets- och högskoleområdet. Kravet att Akademiska Hus ska ta ut marknadshyror bör ifrågasättas, anser de.

En utredning har föreslagit flera viktiga åtgärder för att återställa förtroendet för arbetsskadeförsäkringen, men i stället för att agera väljer regeringen att låta försäkringssystemet fortsätta svika de arbetstagare som förtjänar trygghet, skriver Jessica Rodén, riksdagsledamot för Socialdemokraterna.