Besvikelse över sammanslagning på Statskontoret
Statskontoret ska slås ihop med Ekonomistyrningsverket 2026, föreslår regeringen i budgetpropositionen. Joel Degols, ledamot i STs avdelningsstyrelse på Statskontoret, konstaterar att det visserligen är skönt att få ett besked, men att många på myndigheten är besvikna över förslaget.
Regeringen vill öka effektiviteten i statsförvaltningen, och en åtgärd som aviserats är sammanslagningar av myndigheter. Förra året presenterade regeringen planer på att göra fem sådana sammanslagningar.
I budgetpropositionen för 2025, som presenterades under torsdagen, föreslår regeringen nu att tre av sammanslagningarna ska genomföras. Bland annat ska Statskontorets uppgifter inordnas i Ekonomistyrningsverket, som sedan ska ta över namnet Statskontoret.
På Svenska Dagbladets debattsida skriver företrädare för regeringen och Sverigedemokraterna att den nya sammanslagna myndigheten också i ökad utsträckning ska ”ta fram underlag för regeringens omprövning av befintliga utgifter och verksamheter”.
Statskontoret har i ett tidigare remissvar ställt sig skeptiskt till förändringen, medan Ekonomistyrningsverket ansett att fördelarna väger tyngre än utmaningarna.
Joel Degols, som sitter i STs avdelningsstyrelse på Statskontoret, ser också problem med en sammanslagning. Samtidigt konstaterar han att det ändå är skönt att till slut få ett definitivt besked.
– De flesta anställda hos oss har varit inställda på det här. Det är en lättnad att få veta hur det blir och slippa leva i osäkerhet, samtidigt som jag också tror att många är besvikna i dag, säger han.
Joel Degols tycker att syftet med förändringen är otydligt och han har svårt att se fördelarna med en sammanslagning. Han har tidigare flaggat för att det riskerar att leda till förlorad kompetens och försämrad kvalitet i utredningar.
– Allting är luddigt och beslutet har inte föregåtts av någon ordentlig analys. Jag förstår inte varför just vi går vidare och föreslås gå ihop, samtidigt som andra inte gör det. Det gör det svårare att acceptera, säger han.
Förändringen planeras träda i kraft 2026, då Statskontorets förvaltningsanslag försvinner. För 2025 föreslås Statskontoret få ett anslag på 113 miljoner kronor och Ekonomistyrningsverket 224 miljoner kronor.
Åtminstone i ett inledande skede ser sammanslagningen inte ut att leda till någon större besparing. 2026 föreslås den sammanslagna myndigheten få 341 miljoner kronor.
– Regeringen säger att man behöver prioritera och hitta vägar för att finansiera bland annat rättsväsendet. Men här ser det bara ut att handla om småpengar. Man kan inte bara stirra sig blind på antalet myndigheter och anse att det leder till en effektiv statsförvaltning. Det är ett märkligt och ganska ohederligt argument, säger Joel Degols.
Hos Ekonomistyrningsverket tas beskedet om att sammanslagningen ska genomföras inte riktigt emot på samma sätt, enligt STs avdelningsordförande Jenny Eriksson.
– Jag har full respekt för känslan hos Statskontoret, men vi har inte fått några indikationer på samma oro hos oss. En sådan här stor omställning leder förstås till en del funderingar. Men eftersom Statskontoret ska inordnas hos oss blir det ändå en organisationsstruktur och ledning som vi känner till, säger hon.
De andra två sammanslagningarna som regeringen vill genomföra är att inordna Myndigheten för stöd till trossamfunds uppgifter i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor samt att inordna Myndigheten för arbetsmiljökunskap i Arbetsmiljöverket.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
