Oro för att polissatsningar kan missa civilanställda
Regeringen har föreslagit att Polismyndigheten ska få tillskott i budgeten. Pär Renberg, avdelningsordförande för ST inom Polisen, är orolig för att förstärkningarna återigen ska missa de civilanställda. ”Vi har haft sex år med polislönesatsningar, om det blir tre år till befarar vi en personalflykt av tjänstemän”, säger han till Publikt.
Regeringen meddelade nyligen att rättsväsendet föreslås få ytterligare pengar redan i höständringsbudgeten för 2024, och att anslagen nästa år föreslås öka med 3,45 miljarder kronor jämfört med vad som tidigare aviserats.
Sveriges domstolar föreslås få 300 miljoner kronor i extra anslag i år och 289 miljoner kronor mer nästa år. ST inom Sveriges domstolar ser positivt på beskedet.
– Det anslag vi får 2025 är de pengar vi äskade av regeringen, så det är vi nöjda med. De pengar vi får i år kommer att se till att vi får ett bättre utgångsläge inför nästa år. Så som det varit hittills har domstolarna fått dra åt svångremmen, säger Veronica Wetterhag, avdelningsordförande för ST inom Sveriges domstolar.
De extra anslagen kommer bland annat att gå till att bygga fler säkerhetskontroller i domstolarna, enligt Jimmy Helgsten, som är regionalt skyddsombud.
– Det tryggar både personal och besökare. Vi håller på och bygger, men har fått bromsa upp det arbetet i och med ett sämre ekonomiskt läge, säger han.
Pengarna kan också användas till kurser för personalen och utveckling av olika system, däribland tolksystem i domstolarna, enligt Veronica Wetterhag.
– Vi har en samsyn kring var man behöver stoppa in pengarna. Vi har känt en viss oro, det är jättebra att alla kan få ett andningsuppehåll nu, säger hon.
Polisen föreslås få 400 miljoner kronor i extra anslag i år, och 1 385 miljoner kronor mer nästa år jämfört med vad som tidigare aviserats. Pengarna ska gå till att möjliggöra fortsatt polistillväxt, stärka kameraförmågan och inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum, skriver regeringen.
De extra anslagen är välkomna, framhåller Pär Renberg, avdelningsordförande för ST inom Polisen, men det finns enligt honom en oro för att tjänstemännen inom myndigheten inte kommer få ta del av pengarna.
– Regeringen skriver att man vill stärka polistillväxten och öka attraktiviteten för polisyrket, det låter som att det blir ytterligare satsningar på just poliser. Det är inte så att vi är emot att polisers löner höjs, men nu är det ju närmare 40 procent av de anställda på Polismyndigheten som inte är poliser, säger han.
Pär Renberg påpekar att det har gjorts budgetsatsningar på polisers löner under sex års tid, medan de civila på myndigheten har halkat efter.
– Nu skiljer det 10 000–15 000 kronor i månadslön mellan poliser och andra tjänstemän. Om det blir tre år till med polislönesatsningar befarar vi en personalflykt av tjänstemän.
Än så länge är det oklart hur stor del av de extra anslagen som Polismyndigheten kommer att få fördela och hur mycket som är öronmärkt för specifika satsningar.
Caroline Opsahl, pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer, M, skriver i ett mejl till Publikt att regeringen gör två satsningar för att stärka polistillväxten – den ena handlar om att förbättra polisaspiranternas villkor, och den andra är ett förslag om att polisstudenter ska kunna få sina studielån avskrivna eller återbetalda. Det senare förslaget väntas leda till ökade anslag från 2029 och framåt, och påverkar alltså inte nästa års budget.
”I övrigt görs det inga satsningar som direkt riktas till gruppen poliser respektive civilanställda, utan satsningarna handlar om att stärka verksamheter, t.ex. att stärka Polismyndighetens kameraförmåga”, skriver Caroline Opsahl.
Pär Renberg har begärt möte med rikspolischefen och biträdande rikspolischefen samt med justitieminister Gunnar Strömmer för att få mer information om hur de nya anslagen ska fördelas.
– Är det så att satsningarna träffar andra än poliser blir ingen gladare än jag, säger Pär Renberg.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
