Splittrad syn på sammanslagningar av myndigheter
Flera av de mindre myndigheter som regeringen vill slå samman med större myndigheter är kritiska till planerna. Vinsterna med sammanslagningarna är små och väger inte upp riskerna, anser de. Flera av de större myndigheterna ser däremot främst möjligheter och fördelar med förslagen.
I samband med att budgetpropositionen presenterades i höstas lade regeringen fram sina planer på att genom sammanslagningar minska antalet myndigheter, i syfte att öka effektiviteten i statsförvaltningen.
De tio myndigheter som berörs av regeringens planer fick i uppdrag att parvis utreda och föreslå hur sammanslagningarna kan gå till. Utgångspunkten har varit att den mindre myndigheten ska inordnas i den större.
I budgetpropositionen föreslog regeringen fem myndighetssammanslagningar:
- Statskontoret inordnas i Ekonomistyrningsverket.
- Fastighetsmäklarinspektionen inordnas i Konsumentverket.
- Myndigheten för stöd till trossamfund inordnas i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
- Konstnärsnämnden inordnas i Statens kulturråd.
- Myndigheten för arbetsmiljökunskap inordnas i Arbetsmiljöverket.
När myndigheterna nu har lämnat sina redovisningar till regeringen syns klara skillnader i myndighetsparens analys av de föreslagna sammanslagningarna. I flera fall råder oenighet om lämpligheten i och förutsättningarna för ett samgående.
Generellt är de mindre myndigheterna mer kritiska än de större. Dels finns en oro för att det egna uppdraget ska försvagas, dels ifrågasätts besparingsmöjligheterna i flera fall.
Fastighetsmäklarinspektionen, Konstnärsnämnden och Statskontoret betonar alla att riskerna med sammanslagningarna är större än de potentiella vinsterna. Samtidigt anser deras större parhästar Konsumentverket, Statens konstråd och Ekonomistyrningsverket att fördelarna överstiger utmaningarna.
”En sammanslagning skulle leda till en starkare och mer effektiv myndighet, väl rustad att stödja regeringen i att uppnå en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv statsförvaltning”, skriver Ekonomistyrningsverket.
Statskontoret betonar å sin sida att myndighetens kompetensförsörjning kan försvagas vid ett samgående och att utredningarna kan få snävare perspektiv.
Joel Degols, ledamot i STs avdelningsstyrelse på Statskontoret, delar arbetsgivarens skeptiska inställning till en sammanslagning.
– Vi är i grunden frågande till motiven till förslaget och ser fler nackdelar än fördelar med ett samgående, säger han.
Joel Degols berättar att det finns en oro bland medarbetarna att de frågor som Statskontoret ansvarar för ska trängas undan vid ett samgående.
En annan farhåga är att de arbetssätt och den platta organisation som i dag präglar myndigheten skulle gå förlorad om Statskontoret inordnas i Ekonomistyrningsverkets mer traditionellt uppbyggda organisation. Det skulle i sin tur kunna leda till en kvalitetsförsämring i utredningarna, och att utredare upplever arbetet som mindre utvecklande och stimulerade, tror Joel Degols.
Han befarar att Statskontoret ska tappa kompetens vid en sammanslagning. Redan nu säger han sig märka att myndigheten har fått svårare att rekrytera personal och att anställda i organisationen ser sig om efter andra jobb.
– Jag ser en risk att den osäkerhet som nu råder leder till att fler och fler väljer att lämna Statskontoret. Får vi dessutom svårt att ersättningsrekrytera kan vi hamna i ett läge som blir ännu mer pressat för dem som är kvar, säger Joel Degols.
Oron för övertalighet vid ett samgående är just nu störst bland personal som arbetar inom verksamhetsstödet med HR, ekonomi, kommunikation, it, registratur, lokaler och juridik, berättar han.
– Oron finns så klart hos dem som berörs personligen, men också i hela verksamheten. Det här är personer som kommer att ha nyckelroller vid ett samgående. Risken är att vi tappar deras kompetens i ett läge när vi behöver den som mest, säger Joel Degols.
Även Konstnärsnämnden bedömer att myndigheten kan tappa nyckelkompetens vid ett samgående med Statens kulturråd. Myndigheten skriver också att kostnaderna kommer att öka vid samgåendet, och anser att de ekonomiska besparingsmöjligheterna på sikt är relativt små.
Enligt Konstnärsnämnden är medarbetarna överlag oroliga att det konstnärspolitiska uppdraget ska försvagas vid en sammanslagning. Mikael Theorin, vice sektionsordförande för ST inom Konstnärsnämnden, delar den bilden.
– När nyheten kom i höstas väckte det en oro för vad som ska hända med våra tjänster, men den känslan uppfattar jag har lagt sig. Nu försöker man ha is i magen. Oron i dag handlar mer om vilket utrymme som vårt uppdrag får i en ny organisation, säger han.
Han berättar att det också finns ST-medlemmar som är mer positivt inställda till ett samgående.
– Det finns personal som ser det som en utvecklingsmöjlighet. En större myndighet erbjuder en större intern rörlighet. Men påverkas vårt uppdrag negativt kanske det inte blir så attraktivt för vår personal att arbeta kvar där, säger Mikael Theorin.
Två av de föreslagna sammanslagningarna berör myndigheter som i dag har kontor på olika orter.
Myndigheten för stöd till trossamfund, som har sitt kontor i Stockholm, föreslås bli en del av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, som ligger i Växjö. Vid en sammanslagning behövs även i fortsättningen kontor på båda orterna, anser myndigheterna.
Att flytta all verksamhet till Växjö skulle inte fungera, menar Isak Reichel, generaldirektör för Myndigheten för stöd till trossamfund.
– Vi skulle inte kunna behålla vår kompetens, och de organisationer som vi jobbar nära finns i Stockholm. I det här fallet ser båda myndigheterna ett värde i att gå samman i lokaler här. MUCF har också anställda som arbetar på ett kontor i Stockholm i dag, säger han.
En samlokalisering av personal i Stockholm skulle kunna leda till minskade hyreskostnader, anser myndigheterna. Däremot menar man att potentialen att spara på personal är begränsad.
– Det kan finnas stordriftsfördelar med att slå samman administration, ekonomi, diarium och kommunikation. Men vi ser ingen stor risk för övertalighet. Möjligen kan någon enstaka tjänst försvinna, säger Isak Reichel.
Även Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverket har i dag medarbetare på olika platser i landet. Arbetsmiljöverket finns på tolv orter och har sitt huvudkontor i Solna, medan Myndigheten för arbetsmiljökunskap har lokaler i Gävle.
De två myndigheternas gemensamma förslag till regeringen innebär att Myndigheten för arbetsmiljökunskap avvecklas och att merparten av uppgifterna inordnas i Arbetsmiljöverket. Men myndigheterna betonar att det kommer att behövs flexibla lösningar vad gäller medarbetarnas geografiska placering.
Om alla medarbetare på Myndigheten för arbetsmiljökunskap måste ha sin fysiska arbetsplats i Solna skulle sannolikt mer än hälften av de anställda välja att inte flytta med, även om det erbjuds möjlighet till distansarbete upp till halvtid, skriver myndigheterna. Ett förslag är att kontoret i Gävle blir kvar vid en sammanslagning.
Om regeringen bedömer att sammanslagningarna ska genomföras planeras de träda i kraft senast 1 januari 2026.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
