Regeringen vill ge rättsväsendet miljardtillskott
Rättsväsendet föreslås få ett tillskott på totalt 3,45 miljarder kronor i den statsbudget för 2025 som regeringen lägger fram nästa vecka. Dessutom föreslås Polisen, domstolarna och Kriminalvården få 975 miljoner kronor extra i höständringsbudgeten för 2024. ”Myndigheter inom rättsväsendet ska kunna fortsätta växa”, sade justitieminister Gunnar Strömmer, M, när satsningen presenterades.
I ett pressmeddelande skriver regeringen att myndigheterna inom rättsväsendet spelar en avgörande roll för att hantera tre parallella hot mot Sveriges inre säkerhet – terrorism och våldsbejakande extremism, utländska statliga aktörer som agerar fientligt mot Sverige och den systemhotande organiserade brottsligheten.
Hoten hänger samman, förklarade justitieminister Gunnar Strömmer när han beskrev utvecklingen på pressträffen den 11 september.
– Under våren kunde våra myndigheter redogöra för att Iran rekryterar utförare i svenska kriminella nätverk, sade han.
Bakom de budgetsatsningar som nu presenterats står utöver de tre regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna även Sverigedemokraterna.
Redan i höständringsbudgeten för 2024 föreslår regeringen extra anslag på nästan en miljard kronor till tre myndigheter: 400 miljoner kronor till Polismyndigheten för att ”säkra den fortsatta polistillväxten”, 300 miljoner kronor till Sveriges Domstolar för att verksamheten ska ”kunna bedrivas i takt med övriga satsningar på rättsväsendet” och 275 miljoner kronor till Kriminalvården för att ”fortsätta den pågående kapacitetsökningen”.
I statsbudgeten för 2025 vill regeringen öka anslagen till myndigheterna inom rättsväsendet ytterligare.
Polismyndigheten föreslås tillföras 1 385 miljoner kronor för att möjliggöra fortsatt polistillväxt, stärka polisens kameraförmåga och inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum. Polisyrket ska bli mer attraktivt genom bättre villkor för polisaspiranter och genom att studerande vid polisutbildningen från och med höstterminen 2024 ska kunna få sina studielån återbetalda eller avskrivna, skriver regeringen.
Regeringen vill också att Säkerhetspolisen ska få ett tillskott på 95 miljoner kronor 2025 för att kunna säkerställa sin samlade förmåga att reducera allvarliga hot från främmande makt och våldsbejakande extremism och terrorism, samt öka sin förmåga avseende civilt försvar.
I budgetpropositionen föreslås Sveriges Domstolar få 289 miljoner kronor mer 2025, bland annat för att ”hantera målinflödet och öka säkerheten i domstolarna”.
Regeringen vill också tillföra Kriminalvården 888 miljoner kronor nästa år, i syfte att säkerställa ”att den påbörjade utbyggnaden kan fortsätta med full kraft”.
Enligt regeringen behöver Åklagarmyndigheten ”fler anställda och fler åklagare när de brottsbekämpande verktygen förbättras”, varför myndighetens anslag föreslås förstärkas med 10 miljoner kronor 2025.
Rättsmedicinalverkets anslag föreslås öka med 24 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna ”göra satsningar på teknik och digitalisering för att kunna fortsätta att öka kvaliteten och effektiviteten i sina bidrag till brottsmålsprocessen”.
Regeringen vill även tillföra Brottsoffermyndigheten 4 miljoner kronor 2025.
Räknar man samman de tillskott för 2025 som tas upp i regeringens pressmeddelande kommer man dock inte upp i den totala nivå på 3,45 miljarder kronor som nämns där. Det fattas hela 761 miljoner kronor.
Det beror, enligt justitieminister Gunnar Strömmers pressekreterare Erica Wide, på att inte alla tillskott räknas upp i pressmeddelandet. I ett SMS till Publikt kompletterar hon med de satsningar som saknas:
I budgetpropositionen för 2025 finns även tillskott på 13 miljoner kronor till Ekobrottsmyndigheten och 1,2 miljoner kronor till Brottsförebyggande rådet, samt 635 miljoner kronor till rättsliga biträden. I SMS:et nämns också 95 miljoner kronor till EU-fonder och 17 miljoner kronor i ”bidrag till brottsförebyggande arbete”, men det framgår inte närmare vad det innebär.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.