Anställda på UHR missnöjda med myndighetens ledning

Under torsdagen hölls möten för all personal på UHR där arbetsgivaren informerade om ett väntat ekonomiskt underskott på 38 miljoner kronor. Men de anställda fick inga svar om varför underskottet hade uppstått, enligt STs sektionsordförande Lisa Samsten.

– Det var många som frågade. Man nämnde minskningar eller brist på uppskrivningar av anslag, låneramar som använts felaktigt och ökade kostnader över tid. Men inget om hur detta konkret påverkat underskottet, säger hon.

Till de utgifter som ökat hör konsultkostnader. UHR betalade förra året 70 miljoner kronor för konsulter, jämfört med 42 miljoner kronor 2022. På myndigheten pågår projekt för digitalisering och tjänsteutveckling.

– För några år sedan hade vi en stor it-satsning som verkar ha runnit ut i sanden. Nu är det en ny satsning, och många på mötet reagerade på att kärnverksamheten och vi som personal får ta kostnaden, säger Lisa Samsten.

Upprördheten bland de anställda var stor efter ledningens besked, berättar hon. Det ställdes frågor om oklarheterna gällande underskottet, nedskärningar i en redan bantad organisation – och generaldirektören Eino Örnfeldts frånvaro. I stället för ett samlat personalmöte med generaldirektören i spetsen höll chefer på lägre positioner tre separata möten på de olika avdelningarna.

Vilka effekter underskottet får återstår att se, för frågan om eventuella nedskärningar av personal är pausad på grund av att facken ansökt om och fått en arbetstagarkonsult beviljad av Partsrådet. Först när konsulten om några veckor har levererat sin analys till de lokala fackliga organisationerna kan mbl-förhandlingar återupptas.

På mötet sades att UHR behöver både gasa och bromsa, och att påbörjade utvecklingsarbeten ska fortsätta. De kortsiktiga åtgärder som ledningen hittills vidtagit är att att begränsa tjänsteresor och deltagande i konferenser samt att avsluta fyra provanställningar.

De provanställda började på UHR så sent som efter årsskiftet. En av dem hade bara arbetat två veckor när beskedet kom att anställningen upphör.

– Hon hade sagt upp sig från sitt förra jobb och står nu på bar backe. Vi kan inte förstå att ledningen inte såg detta komma, säger Lisa Samsten.

Enligt henne har de lokala facken på UHR inte fått några tidiga signaler om de ekonomiska problemen. Information gavs vid en mbl-förhandling i början av mars, men inte heller då redovisades en tydlig bild av vad underskottet beror på. Det var efter det som facken bestämde sig för att ansöka om en arbetstagarkonsult.

– Vi måste få en klar bild av det ekonomiska läget och hur det har uppstått för att kunna ta ställning till förslag på långsiktiga lösningar. Annars finns risk att vi sitter i samma sits nästa år, säger Lisa Samsten.

Parallellt med den ekonomiska krisen råder enligt fackliga företrädare en förtroendekris mellan ledning och anställda. En medlemsenkät som ST och Saco-S gjort gemensamt tyder på att förtroendet för ledningen är mycket lågt.

De båda facken tog initiativ till enkäten sedan de i kontakter med medlemmar uppfattade att det fanns djupgående problem i arbetsmiljön. Facken ville att frågeformuläret skulle skickas till samtliga anställda, men det sade arbetsgivaren nej till.

Ungefär hälften av myndighetens anställda har besvarat enkäten. Två av tre svarar att deras uppfattning är att medarbetarna är rädda för att uttrycka sin åsikt under möten med chefer och ledningen. Ännu fler tycker att medarbetarnas synpunkter inte tas på allvar i organisationen.

På de frågor som gäller den högsta ledningen är svaren mycket kritiska. Fyra av fem anser att informationen inte är tillräcklig, och ungefär lika många svarar att den högsta ledningen varken är lyhörd för konstruktiv kritik eller synlig och närvarande i verksamheten. Sju av tio saknar förtroende för hur ledningen leder och utvecklar verksamheten.

Enkäten innehåller också en fråga om man skulle rekommendera en vän eller bekant att söka sig till UHR. 76 procent svarar på den nedre halvan av en tiogradig skala.

STs vice sektionsordförande Felicia Giertta anser att siffrorna är anmärkningsvärda, om än i någon mån förväntade.

– Utifrån det man hör i fikarum och korridorer förstår man att det finns ett mycket stort problem med tillit och arbetsmiljö. Men att det finns en så utbredd rädsla att säga sin mening är mer förvånande. Så upplever jag inte att det har varit historiskt, säger hon.

I bakgrunden finns en enligt facket illa genomförd omorganisation, som Publikt tidigare har rapporterat om. Den har inneburit uppsägningar och lett till att många anställda fått byta enhet eller avdelning.

– En så stor förändring kräver varsamhet. Men det har varit snålt med information och kommunikation. Förändringarna har varit dåligt förankrade och medarbetarna har inte haft inflytande, säger Felicia Giertta.

Misstänksamheten mot ledningen kan vara ännu större i dag än när enkäten gjordes i november förra året, tror hon.

– Det går mycket rykten. Det påstås exempelvis att medarbetare anmälts till HR för att de sagt något kritiskt om arbetsgivaren i korridoren. Och anställda som uttrycker kritik i chattar på Teams uppmanas att radera chatten för säkerhets skull.

Felicia Giertta tror att en bidragande orsak till situationen kan vara att HR-avdelningen under en tid mest bestått av konsulter. Även HR-chefen har varit en inhyrd konsult. Sedan 1 april finns dock en anställd chef på plats på HR-avdelningen.

– Jag hoppas att vi kan få en nystart. Vi har haft svårt att få ut handlingar och information i samband med mbl. Det har också varit ganska hårt i tonen, exempelvis när vi begärde en arbetstagarkonsult, säger Felicia Giertta.

UHRs generaldirektör Eino Örnfeldt har getts möjlighet att bemöta STs och de anställdas kritik, men hänvisar till Linda Norman Torvang, chef för avdelningen för verksamhetsstöd. Hon förklarar att myndigheten har underskott vad gäller såväl anslag som avgifter och konstaterar att det sedan länge varit känt för myndigheten att anslagen skulle minska.

– Det har vi absolut vetat om under en lång tid, men har trots det varit tvungna att bedriva ett utvecklings- och omställningsarbete utifrån vad våra uppdragsgivare velat ha från oss. Vi har dessutom fått nya uppdrag där vi inte har någon tidigare förkunskap, exempelvis att vi ska ta fram ett medborgarskapsprov, säger hon.

Linda Norman Torvang berättar att UHR gjort en genomlysning av ekonomin och ekonomistyrningen under förra året, vilket bidragit till ökad insikt om situationen.

– Och nu har vi vidtagit de åtgärder som kan vidtas. Vi har gett personalen information om att det kan komma personalneddragningar.

Enligt Linda Norman Torvang beror de ökade konsultkostnaderna på att myndigheten har behövt använda konsulter i sitt utvecklings- och omställningsarbete.

Varför har ni inte begärt mer medel i ert budgetunderlag?

– Därför att det här är sådant som en myndighet ska klara av inom befintliga ramar.

Upplägget där personalen i går fick information om besparingarna avdelningsvis var planerat, säger Linda Norman Torvang.

– Vi har haft två informationstillfällen hittills, först med generaldirektören i mars, och nu i april på avdelningsnivå. I går var det inte något konkret som presenterades. Vi fick många frågor och kunde ha en dialog.

Hur kommer det sig att generaldirektören inte deltog vid informationsmötet igår?

– Vi hade en plan, generaldirektören informerade hela myndigheten i mars och nu ville vi öppna upp för dialog på avdelningsnivå.

Linda Norman Torvang konstaterar att den undersökning där en majoritet av de svarande uppgav sig sakna förtroende för hur ledningen leder och utvecklar verksamheten togs fram ensidigt av facken.

– Vi arbetar på en undersökning tillsammans med arbetsmiljöombuden som vilar på vetenskaplig grund. Vi har haft en pulsmätning i februari, en pilot. Så det troliga är att vi från i år övergår till att arbeta med pulsmätningar.

De anställda uttrycker besvikelse över kommunikationen – både i fackens undersökning och med anledning av det aktuella läget. Hur ser du på det?

– Det är tråkigt att man är besviken över kommunikationen. Vi har full förståelse för att omställning och förändring skapar oro. Internkommunikation är ett område som vi tagit till oss att vi behöver fundera på framöver, säger Linda Norman Torvang.