Annons:

Osäkert läge gör det svårt att sia om reallöneökningar

AVTALSRÖRELSEN2025-04-03

Industrins ”märke” är satt till 6,4 procent över två år och nu följer förhandlingar på den övriga arbetsmarknaden. STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar ser positivt på att det finns en överenskommelse, men om den kommer att leda till reallöneökningar kan hon inte svara på.

I tisdags kom beskedet att fack och arbetsgivare inom industrin kommit överens om nya tvååriga löneavtal, som har ett värde på 3,4 procent första året och 3 procent andra året. I det ingår avsättningar för arbetstidsförkortning och deltidspension. I överenskommelsen ingår också en låglönesatsning för LO-förbunden på de arbetsplatser eller branscher med anställda som tjänar under 29 100 kronor i månaden.

Avtalen på industrins område är normerande och sätter det så kallade ”märket” för den övriga arbetsmarknaden.

STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar anser att det är positivt att parterna kommit överens trots den oro och oförutsägbarhet som råder i omvärlden.

– Det är ett kraftbesked från den svenska modellen att man hittar fram till ett avtal trots att det är så rörigt ekonomiskt just nu. Man tog inte heller den mest försiktiga vägen med avtal på ett år, utan landade i ett tvåårigt avtal som enligt prognoserna kan ge reallöneökningar, säger hon.

Samtidigt är prognoserna för inflationen väldigt osäkra – hur ser du på möjligheten till reallöneökningar? 

– Jag hoppas att ett tvåårigt avtal bidrar till stabilitet och förutsägbarhet. Men att sia om framtiden går inte. Det går bara att säga att avtalet ger utrymme och skapar möjligheter för reallöneökningar.

Fackens inledande krav var ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,2 procent. Efter förhandlingarna blev det i stället 6,4 procent fördelat över två år. Årstakten motsvarar 76 procent av fackens ursprungliga yrkande, vilket är ett lägre utfall än i förra avtalsrörelsen, då det blev 84 procent.

– Utfallet blev lägre än förra gången, men tittar man på det ur ett längre perspektiv är det ett bra utfall, säger Åsa Erba Stenhammar.

Sedan avtalet presenterades har fack och arbetsgivare uttryckt olika uppfattningar om vad som egentligen ingår i ”märket”, vilket har uppmärksammats av Sveriges Radio. Svenskt Näringsliv har hävdat att märket utgörs av avtalets längd och värde. LOs uppfattning är att det även går att använda sig av villkorsuppgörelser i förhandlingarna inom andra branscher.

– Vad som ingår i märket kommer att utkristallisera sig i de avtal som sluts framöver. Nu har vi en riktning i villkorsfrågorna, sedan tror jag inte att alla lösningar i avtalen kommer att se likadana ut, säger Åsa Erba Stenhammar.

Kommer det att krävas lägre löneökningar för att komma överens om arbetstidsförkortningar?

– Inom industrin är man överens om att dra ned löneökningarna med 0,5 procentenheter för att få en extra dag per år. Men jag är inte säker på att alla medlemmar i andra branscher tycker att det är en bra idé. Avtalen är inte identiska och det kan finnas andra frågor som olika branscher väljer att prioritera.

Enligt Industriarbetsgivarna är fack och arbetsgivare inom industrin eniga om att arbetstidsfrågan är parternas ansvar. ”Om det sker en statlig inblandning genom lagstiftning kommer det att få konsekvenser för hur vi hanterar kollektivavtalens regler om arbetstidsförkortning”, förklarar Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf i ett pressmeddelande.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Avtalsrörelse
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA