
JK riktar allvarlig kritik mot Migrationsverket
Justitiekanslern, JK, riktar allvarlig kritik mot Migrationsverket för passiv och långsam handläggning av två ärenden om medborgarskap.
JK har behandlat två anmälningar mot Migrationsverket för långsam handläggning av medborgarskapsärenden. Det ena ärendet gällde en kvinna som sökte svenskt medborgarskap 24 augusti 2019. Migrationsverket avslog 26 mars 2020 hennes begäran om att hennes ansökan skulle få förtur enligt förvaltningslagens bestämmelser om dröjsmålstalan. Beslutet överklagades inte och hon beviljades medborgarskap 22 januari 2025.
Det andra ärendet gällde en man som ansökte om svenskt medborgarskap 7 september 2020. Hans dröjsmålstalan avslogs av Migrationsverket 22 juni 2021. Det beslutet överklagades, men avslogs av migrationsdomstolen. Mannen beviljades medborgarskap 27 januari 2025.
Enligt JK har inget av ärendena handlagts på ett acceptabelt sätt. De långa handläggningstiderna och Migrationsverkets passivitet strider enligt JK mot förvaltningslagens krav på att ärenden ska handläggas så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.
”Migrationsverket förtjänar kritik för det inträffade. Kritiken är allvarlig med hänsyn till att Justitiekanslern och Justitieombudsmannen vid flera tillfällen tidigare har kritiserat Migrationsverket för passiv och långsam handläggning av ärenden om medborgarskap”, skriver JK i beslutet.
Av Migrationsverkets yttranden över de båda ärendena framgår att myndigheten gör en inledande granskning av varje ansökan för att avgöra de ärenden som är beslutsklara vid tidpunkten för ansökan. De ansökningar som kräver utredning behandlas därefter i kronologisk ordning. Om en sökandes dröjsmålstalan får bifall tilldelas en handläggare före övriga ärenden.
Enligt Migrationsverket finns det mycket begränsat utrymme att arbeta med de äldsta ärendena där det inte funnits en begäran om avgörande. Dröjsmålstalan försvårar i dagsläget i praktiken en effektiv ärendehantering hos Migrationsverket och motverkar sitt övergripande syfte att minska handläggningstiderna, menar myndigheten.
I det ena fallet dröjde det fem år och fem månader att fatta beslut och i det andra fyra år och fyra månader, konstaterar JK, som inte är nöjd med Migrationsverkets förklaring till varför handläggningen dragit ut på tiden.
”Det har inte kommit fram att ärendena varit ovanligt komplicerade eller krävt några särskilda utredningsåtgärder jämfört med liknande ärenden. När ärendena väl hade tilldelats handläggare och började handläggas aktivt kunde i stället beslut meddelas redan efter ett par månader”, konstaterar JK i sitt beslut.
JK beslutar dock att inte bevilja något skadestånd med anledning av den långa handläggningstiden.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.