Migrationsverket fortsätter att dra ned
Uppsägningarna på Migrationsverket fortsätter. Hittills i år har 80 personer sagts upp och 2021 läggs verksamheten ned på fyra orter i landet. Samtidigt pågår en stor omorganisation. ”Ingen tar ansvar för helheten”, säger STs avdelningsordförande Sanna Norblad.
I takt med att migrationen till Sverige gått ned har också behovet av Migrationsverkets tjänster minskat. Antalet anställda har krympt från drygt 8 400 under 2016 till cirka 5 900 i januari i år.
Hittills i år har cirka 80 anställda sagts upp och just nu pågår en översyn av personalbehovet i regioner och avdelningar. Myndigheten har också beslutat att lägga ned verksamheten helt i Jönköping, Borås, Mariestad och Högsby från 2021.
I dagsläget går det inte att säga hur många som riskerar uppsägning och hur stort nästa varsel blir, säger Annette Bäcklund som leder myndighetens omställningsråd. Så långt som möjligt försöker myndigheten att omplacera personal, men det går inte att helt undvika uppsägningar, förklarar hon.
– Nej, vi behöver anpassa organisationen till de nya omständigheterna. Vi har mindre att göra och då behöver vi färre medarbetare helt enkelt.
STs avdelningsordförande Sanna Norblad säger att hon är bekymrad över hur myndigheten hanterar nedskärningarna och menar att det saknas en samlad bild av läget.
– Vi vill förbereda våra medlemmar på vad som ska hända, men besked om personalminskningar sker vid olika tillfällen och vi vet inte i förväg vilka som blir berörda.
Sanna Norblad säger att parterna inte är överens om hur det statliga turordningsavtalet, turas, ska tillämpas. Arbetsgivarens tolkning är för snäv, anser hon.
– Turordningskretsarna ska utgå från vilka som har i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter. Vi menar att exempelvis migrationshandläggare som utreder och beslutar i ärenden ska bilda en krets. Det ska inte spela någon roll om man arbetar med asylhandläggning, anknytning eller medborgarskapsärenden.
Hon tycker också att arbetsgivaren måste bli tydligare med att kompetensnivå och utbildning inte har något med turordningsindelningen att göra.
Att myndigheten dessutom är mitt uppe i en omorganisation som bland annat innebär att sex regioner ska bli tre från årsskiftet, gör situationen än mer oöverskådlig, säger Sanna Norblad.
– Man rör om och oroar de anställda. Det är svårt för oss i facket att inte kunna ge oroade medlemmar vårt stöd fullt ut. Vi vet aldrig vad arbetsgivaren planerar.
Annette Bäcklund vill inte kommentera förhandlingsarbetet, men förklarar att det nu förs diskussioner om hur turordningskretsarna ska utformas så att de blir förutsägbara och samtidigt tar hänsyn till verksamhetens behov.
Antalet anställda vid Migrationsverket
Mellan åren 2015 och 2016 växte Migrationsverket till drygt 8 400 anställda.
Under 2018 lämnade ungefär 2 000 medarbetare Migrationsverket, varav cirka 600 blev uppsagda.
Under 2019 lämnade ungefär 1 400 medarbetare Migrationsverket, varav runt 100 blev uppsagda.
Vid ingången av 2020 hade Migrationsverket omkring 5 900 anställda.
Källa: Migrationsverket
Turordningsavtalet
Vid uppsägningar är grundregeln i lagen om anställningsskydd, las, att de anställda turordnas utifrån sin anställningstid. Men i staten finns ett särskilt avtal, turas, som reglerar hur uppsägningar ska gå till. Vid arbetsbrist delas de anställda in i turordningskretsar. I varje krets ingår anställda med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter på samma ort. Den som har kortast anställningstid i kretsen sägs upp först.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
