Snabb omställning skapar stora problem
Neddragningar väntar när Migrationsverket omorganiserar. Generaldirektören Mikael Ribbenvik menar att minskade anslag tvingar fram en alltför snabb omställning. Facket anser att ledningen inte tagit ansvar för processen, vilket går ut över personalen.
I takt med att antalet asylansökningar blir färre ställer Migrationsverket om verksamheten. Myndigheten har pendlat från att ha haft drygt 3 500 anställda för sex år sedan till närmare 8 500 under 2017, för att nu svänga tillbaka mot en siffra på omkring 6 000 anställda.
Mot bakgrund av det minskande flyktingmottagandet är fack och arbetsgivare överens om att myndigheten måste krympa. Att anslaget minskat med nästan 2,5 miljarder kronor sedan 2016 visar att regeringen har samma uppfattning.
– Jag står helt bakom att myndigheten ska minska, och det tror jag att alla gör. Men jag har också varit tydlig med att det går alldeles för fort. Det är väldigt svårt att minska i den takt som regeringen förväntar sig, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik till Publikt.
Han vill i nuläget inte ge några konkreta besked om varsel, mer än att det inte kan uteslutas. Han framhåller att myndigheten också ser över konsult-, rese- och lokalkostnader.
Den omorganisation som inleddes våren 2018 utgick bland annat från förslag från Statskontoret, som nu i en rapport har utvärderat hur processen hittills har gått.
En av Statskontorets slutsatser är att omorganisationen inte har gjort Migrationsverket mer kostnadseffektivt. Inte heller har myndigheten blivit mer tillgänglig eller förbättrat servicen, enligt rapporten.
Migrationsverket bör ta fram en plan för hur personalresurserna kan användas så effektivt som möjligt, skriver Statskontoret.
Sanna Norblad, ordförande för ST inom Migrationsverket, instämmer i den bedömningen.
– Vi har efterfrågat en ordentlig kompetenskartläggning för hur man ska behålla kompetens och se till att man använder resurserna på rätt sätt, säger hon.
Huruvida organisationen har blivit mer effektiv eller inte är svårt att avgöra, menar Mikael Ribbenvik. En jämförelse mellan de senaste åren är en jämförelse mellan extremår, säger han.
– Men när man minskar så mycket som vi har gjort de senaste åren skapar man i sig ingen effektiv organisation under den tid som neddragningarna pågår.
Mikael Ribbenvik ger facket rätt i att myndigheten kunde ha kartlagt den interna kompetensen bättre, för att undvika att säga upp och sedan behöva anställa igen.
– Vi jobbar mycket mer med tidig omställning och med anställningsstopp nu, säger han.
Från STs sida håller man dock inte med om att omställningsarbetet har blivit så mycket bättre. Sanna Norblad påpekar att man ännu inte har kommit överens om ett omställningsavtal, trots att omställningen har pågått i flera år.
Även cheferna är kritiska till omställningsprocessen. I en enkät som Statskontoret gjort svarar 41 procent av Migrationsverkets sektions- och enhetschefer att det är otydligt utifrån vilka utgångspunkter som minskningen av årsarbetskrafter har skett.
Att myndigheten har behövt anställa trots att personal har fått sluta är till viss del ingenting konstigt, framhåller Mikael Ribbenvik. It-avdelningen är ett exempel där personalbristen är stor, samtidigt som den kompetensen inte finns på annat håll inom myndigheten.
Ett annat exempel är förvarsverksamheten, som enligt Mikael Ribbenvik har vuxit på ett sätt som gjort att myndigheten har behövt rekrytera.
I arbetet med omorganisationen har ledningen genomfört ett antal organisationsutredningar. En av dem handlar om den operativa verksamheten, och har föreslagit att myndigheten ska delas upp i tre regioner i stället för sex, med Malmö, Uppsala och Göteborg som huvudorter. Därutöver föreslås en operativ nationell avdelning placerad i Sundbyberg.
Förslaget innebär också att verksamheten vid huvudkontoret i Norrköping krymper.
Statskontoret slår i sin rapport fast att huvudkontoret är för stort sett till myndighetens kärnverksamhet. Det är något som facket har påpekat sedan 2017, enligt Sanna Norblad.
– Det vi har sagt till ledningen under lång tid är också det som Statskontoret nu pekar på, nämligen att man måste ta ansvar för helheten, säger hon.
Hur mycket huvudkontoret kommer att krympa vill Mikael Ribbenvik inte säga ännu. Att det kan uppfattas som för stort beror enligt honom på att viss operativ verksamhet i nuläget ligger där. Den ska flyttas, säger han.
Enligt Statskontorets definition har dock huvudkontorets andel av verksamheten växt från 13 till 18 procent mellan 2017 och 2018, även om man inte räknar med den personal som arbetar operativt. Samtidigt har antalet anställda i operativ verksamhet minskat med 25 procent.
Statskontoret kritiserar också styrningen inom Migrationsverket, en kritik som får stöd av chefernas svar i enkäten. Nästan hälften av de 156 sektions- och enhetscheferna anser att det är otydligt från vilken del av huvudkontoret besluten kommer. 55 procent instämmer inte i att budskapen som kommer från huvudkontoret är samstämmiga.
– Så där ser det ut i många organisationer och det är viktigt att jobba med, och det gör vi. Men man ska nog acceptera att man inte alltid når fullt ut i alla frågor, säger Mikael Ribbenvik.
STs Sanna Norblad delar Statskontorets kritik, och menar att det är tydligt att styrningen inte fungerar ända ut i organisationen – vilket blir särskilt problematiskt vid en omorganisation.
– Nu börjar man planera inom sina regioner och avdelningar redan innan generaldirektören har fattat beslut, säger hon.
Att Migrationsverkets ledning gör genomlysningar av verksamheten är dock positivt, menar Sanna Norblad.
– De översyner som pågår är jättebra, och att man går djupare inpå är korrekt. Men det är lite sent och vi har förlorat mycket kompetens, säger hon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
