Regeringen lägger fram förslag om stärkt skydd för offentliganställda
Regeringen vill stärka offentliganställdas skydd mot hot och våld och föreslår i en proposition bland annat att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. Lagändringarna skulle också göra det möjligt att utelämna beslutfattarens namn i skriftliga underrättelser. ”Vi välkomnar förslagen”, säger STs ordförande Britta Lejon.
Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att stärka offentliganställdas skydd mot våld, hot och trakasserier.
Propositionen innehåller förslag om ett stärkt straffrättsligt skydd för tjänstemän, skärpta straffskalor och införandet av ett nytt brott, förolämpning mot tjänsteman.
”Vi måste säkerställa att de som arbetar för våra myndigheter kan utföra sina uppgifter utan rädsla för sin egen säkerhet. Det handlar om att skydda den enskilde medarbetaren och i förlängningen vår demokrati. Förslagen som vi nu för fram innebär ytterligare verktyg för att minska offentliganställdas utsatthet”, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer, M, regeringens proposition i ett pressmeddelande.
ST ser positivt på propositionens innehåll.
– Vi välkomnar de här förslagen, de ligger i linje med vad vi skrev i vårt remissvar. Vi har många medlemmar som i sin yrkesutövning är utsatta för hot, trakasserier och våld på ett helt oacceptabelt sätt, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.
Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt att utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om det finns risk för hot.
Det förslaget har mött invändningar från flera remissinstanser – bland dem Justitieombudsmannen, som ifrågasatt effekten av en sådan förändring. Lagrådet påpekade att det ändå kommer att vara möjligt att vända sig till myndigheten och få reda på vem som fattat beslutet.
STs uppfattning är dock att förslaget är nödvändigt.
– Jag tror tyvärr att det behövs. Vi har för mycket hot, trakasserier och våld mot tjänstemän. Det här är ett skydd för dem som är mest utsatta, säger Britta Lejon.
I propositionen motiverar regeringen förslaget med att det fördröjer kontakten mellan beslutsfattare och mottagare och på så sätt kan begränsa olämpligt agerande i affekt.
Britta Lejon instämmer, men anser att det måste bli tydligt i vilka situationer som beslutsfattares namn får utlämnas, så att undantaget inte blir för omfattande.
– Lagen behöver också följas upp framöver, för att se hur stora inskränkningarna i öppenheten har blivit och om det lett till förbättringar för tjänstemännen, säger Britta Lejon.
Lagändringarna föreslås träda i kraft 2 juli i år.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
