Rapport pekar på brister i omorganisation
Migrationsverkets omorganisation skapar oro bland personalen, och de operativa cheferna anser att motiven bakom vilken typ av neddragningar som myndigheten väljer att göra är svåra att förstå, enligt en ny rapport från Statskontoret. Samtidigt är myndighetens mål för digitalisering otydligt, i kombination med krånglande it-system, anser Statskontoret.
Till följd av ett drastiskt minskande antal asylsökande och också besparingskrav gäller en ny organisation inom Migrationsverket sedan våren 2018. Organisationen är bland annat utformad utefter förslag från Statskontoret, som 2017 utvärderade den omorganisation som gjordes under 2015.
När ett och ett halvt år nu har gått släpper Statskontoret på regeringens uppdrag en rapport om hur den nya organisationen har satt sig, som visar att man är långt i från klar.
Av en enkätstudie som gjorts bland myndighetens chefer framgår bland annat att de chefer som är närmast handläggarna och övrig personal uppfattar sina roller och mandat som otydliga. Det gör att deras förutsättningar för att leda verksamheten försämras, enligt rapporten.
”En relativt stor andel av cheferna i den operativa verksamheten anser också att principerna för neddragningar i verksamheten har varit otydliga”, skriver Statskontoret.
Statskontoret bedömning är att Migrationsverket har en del kvar att genomföra innan omorganisationen kan betraktas som färdig. Man rekommenderar därför myndigheten att ta fram en plan för hur personalresurserna kan användas på ett så effektivt sätt som möjligt.
I olika sammanhang har regeringen framhållit att Migrationsverket behöver genomföra åtgärder för att stärka kärnverksamheten i takt med att myndigheten minskar antalet årsarbetare.
När det gäller huvudkontoret och stödfunktionerna på myndigheten konstaterar Statskontoret att det har växt under de senaste åren - sett till hur stor andel av personalen som arbetar där.
”Vi bedömer inte att verksamheten vid Migrationsverket har förändrats på ett sådant sätt att det skulle motivera att huvudkontorets andel växer”, skriver Statskontorets utredare.
Den skeva personalfördelningen tror man dock kan förbättras om Migrationsverket minskar ned till att ha tre regioner, vilket är förslaget i en av myndigheternas egna internutredningar.
Digitaliseringen inom myndigheten pekas ut som en annan bristande punkt. Det är problem med både nya och gamla it-system som inte fungerar optimalt för verksamheten och som inte är tillräckligt användarvänliga. Dessa blir till stressmoment för personalen, konstaterar Statskontoret i sin rapport.
Ledning och styrning i förhållande till Migrationsverkets förvarsverksamhet är en annan punkt som kritiseras i rapporten.
”Förvaret har vuxit kraftigt under de senaste åren samtidigt som förutsättningarna för verksamheten har förändrats. Det har lett till att myndighetsgemensamma beslut ibland har fått negativa konsekvenser för förvaret och blivit kostsamma för myndigheten”, skriver man.
Sammantaget är Statskontorets slutsats att den pågående omorganisationen samt tillhörande neddragningar påverkar personalen negativt.
”Den oro som medarbetarna känner riskerar att spilla över på deras syn på utvecklingsarbetet med den nya organisationen. Det gör att arbetet med att förankra den nya organisationen blir ännu viktigare”, skriver Statskontorets utredare.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
