En av fyra dömda har adhd

KRIMINALVÅRDEN2008-05-12

En fjärdedel av landets fångar har neuropsykiatriska funktionshinder, exempelvis adhd. Trots detta är det bara Norrtäljeanstalten som erbjuder dem vård i form av en särskild behandlingsavdelning.

Av:  Rita Rusanen

Enligt Per Sunneborn, ST-ordförande inom Kriminalvården, behövs fler särskilda behandlingsavdelningar, verksamhet som motsvarar de särskilda behov som intagna med neuropsykiatriska funktionshinder har samt utbildning av personalen.

Bland dem som är dömda för våldsbrott till fyra års fängelse eller mer har 50 procent fått en sådan diagnos, enligt studier från Kumlaanstaltens riksmottagning.

Inte minst viktigt är att tidigt identifiera ungdomar som har problem och kunna ge hjälp och stöd för att förhindra framtida missbruk och kriminalitet. Unga kriminella är dessutom de i särklass mest återfallsbenägna. I vissa brottskategorier återfaller 85 procent, skriver ST i ett pressmeddelande.

– Unga intagna med neuropsykiatriska funktionshinder kan sällan tillgodogöra sig den allmänna verksamheten med studier eller arbete. De måste få individuellt anpassad verksamhet och vårdas i mindre grupper eller enskilt, säger Per Sunneborn i pressmeddelandet.

ST inledde i dag en tvådagarskonferens i Örebro om neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. På agendan står bland annat ökad samverkan mellan myndigheter för att minska återfallsfrekvensen.

ST har i flera år drivit på för att uppmärksamma problematiken.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Kriminalvården
Inlagt av Malin (ej verifierad) ons, 02/25/2009 - 11:44
Det är fel av samhället att stämpla individer med neuropsykiatriska funktionshinder som kriminella.
Diagnosen gör inte att man blir kriminell, det har snarare med okunskapen i samhället som kan driva dessa individer till ett umgänge som inte för fördelaktigt.

Jag säger inte att all fakta ni står på är felaktig, men ni förvränger den.
När skall ni presentera det positiva om sådana här människor? negativ respons kan resultera i att en individ hamnar i fel kretsar, vare sig man har diagnos eller ej.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA