Lyckat adhd-projekt i fara
Den lovordade behandlingen av intagna med diagnosen adhd på Norrtäljeanstalten kan komma att avslutas nästa år. Det framgick vid en konferens anordnad av ST i veckan.
En av fyra intagna på landets fängelser lider av adhd, ett funktionshinder som medför bristande uppmärksamhet i kombination med hyperaktivitet. Hos denna grupp är exempelvis drogberoende åtta gånger vanligare än hos andra.
Detta faktum har diskuterats på en konferens om neuropsykiatriska funktionshinder i Örebro i veckan, arrangerad av fackförbundet ST. Bland annat fick det unika så kallade Norrtäljeprojektet mycket beröm för sina metoder att hjälpa intagna med adhd att lära sig hantera och leva med sitt funktionshinder.
Under två år ska 30 intagna ingå i en studie där medicinering kombineras med aktiv behandling. På Norrtäljeanstalten finns en särskild behandlingsavdelning avsedd för just detta ändamål, den enda i sitt slag. Enligt projektledare Gunnar Johansson ser man redan tydliga resultat i form av lugnare klienter som för första gången orkar ta tag i studier eller liknande.
– Jag tror att det här kommer att bli ett paradigmskifte inom Kriminalvården, säger han. Det är ett sätt att ta fram ett koncept som vi kan överföra i större skala. Det här är bara en start, och jag är övertygad om att det kommer att bli en fortsättning.
Men vad som händer med verksamheten efter nästa vår är ännu osäkert. Kriminalvårdens budget är redan hårt ansträngd. Avgörande är också samarbetet med den övriga vårdkedjan. Är inte landsting och kommuner med på banan blir Kriminalvårdens satsning ett slag i luften, menar Lena Karlsson, ansvarig för psykiatrifrågor på myndighetens huvudkontor. I dagsläget vågar Kriminalvården därför inte lova att verksamheten kan fortsätta.
– Jag tror att det blir ett problem den dagen en person muckar från en anstalt om Kriminalvården gör detta själv. Vi måste kämpa för ett bättre samarbete, framför allt med landstingen, säger hon.
Kriminalvårdens medicinske sakkunnige, Lars Håkan Nilsson, instämmer.
– Kriminalvården har inget uppdrag att bedriva sjukvård, konstaterar han. Vi kan aldrig bli bättre än den vanliga sjukvården runt omkring, och aldrig vara landsledande när det gäller adhd. Hur mycket vi än är på tårna kring behandlingsmetoder så faller de platt om vi inte får hjälp efteråt.
Lars Håkan Nilsson efterlyser en vårdgaranti för adhd, och att andra vårdgivare ger löften om utredning och behandling såväl under som efter avtjänat straff. Dessutom bör man enligt Nilsson överväga obligatorisk adhd-utredning av samtliga dömda under 25 år, som står för en stor del av de nyinskrivna på landets anstalter varje år.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
