ADHD-behandling sparar miljarder
Läkemedelsbehandling av ADHD i kriminalvården kan spara miljarder. Det hävdar ekonomen Ingvar Nilsson i en utvärdering av ett pågående projekt på Norrtäljeanstalten.
Samhället skulle kunna spara miljardbelopp om man förmår att gå från stuprörstänkande kring den egna budgeten till att se de större sammanhangen. Det hävdar ekonomen Ingvar Nilsson, som utvärderat Kriminalvårdens projekt med medicinsk behandling av 30 intagna med ADHD-diagnos på Norrtäljeanstalten. De intagna har behandlats med centralstimulerande läkemedel tillsammans med terapi.
”Människor har fått ett nytt liv efter en lång tid av kriminalitet, det är något av ett mirakel. Men samtidigt inställer sig också frågan varför man väntat så länge på att försöka hjälpa dessa människor när det ger dem ett nytt liv och det samtidigt finns enormt mycket pengar att spara för samhället”, skriver Ingvar Nilsson i ett pressmeddelande från Kriminalvården.
Han hävdar att stuprörstänkandet i offentliga organisationer leder till en osynlighetsproblematik – man ser bara de positiva effekterna av en framgångsrik insats i den egna organisationen och dess bokslut:
”Men pratar man bara kostnader för exempelvis landstinget är det också en besparing på kort sikt. Tänk dig all annan vård och omsorg som den här gruppen med ADHD kräver om de inte får adekvat behandling. Det är en stor kostnad och den måste man också se”, skriver Ingvar Nilsson.
Han uppskattar de totala samhällskostnaderna för bara projektgruppens 30 intagna till 827 miljoner kronor – om de skulle fortsätta ett kriminellt liv de närmaste 20 åren, istället för att behandlas. De största kostnaderna skulle drabba rättsväsendet, men också brottsoffer och anhöriga skulle drabbas av stora avbräck.
I Kriminalvården räknar man med att minst var fjärde intagen i anstalt – av totalt cirka 5 000 personer – lider av ADHD. Problematiken kring neuropsykiatriska funktionshinder och intagna i Kriminalvården uppmärksammades tidigt av ST inom Kriminalvården. År 2005 arrangerade avdelningen en riksomfattande konferens om sambanden i Örebro.
Norrtäljeprojektet
Projektet i Norrtälje drivs i samverkan mellan Kriminalvården, landstinget i Stockholms län och Karolinska institutet. Det avslutas under våren, men läkemedelsbehandling och terapi ska fortsättas i kriminalvården. En första uppföljning av projektet ska göras efter tre år och ytterligare en uppföljning efter fem år.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.