Distansarbetet har inte påverkat effektiviteten
Möjligheten att arbeta på distans har inte påtagligt påverkat myndigheternas effektivitet. Den slutsatsen drar Riksrevisionen efter en granskning. Men rapporten lyfter fram flera utmaningar.
Enligt Riksrevisionen går det inte att avgöra om det distansarbete som följt på pandemin på kort sikt har påverkat myndigheternas effektivitet positivt eller negativt.
Under 2023 arbetade cirka 60 procent av de statligt anställda hemma åtminstone någon dag i veckan, konstaterar Riksrevisionen. Distansarbetet har enligt rapporten lett till flera positiva konsekvenser för arbetsmiljön. Bland annat uppskattar medarbetarna en bättre balans mellan privat- och arbetsliv och den flexibilitet som distansarbetet medför. Omställningen har enligt rapporten också bidragit till att utveckla myndigheternas digitala arbetssätt, vilket sparar tid och resurser. Distansarbetet har dessutom gett bättre förutsättningar att rekrytera och behålla personal.
Riksrevisionen pekar också på att distansarbetet inneburit vissa negativa konsekvenser. Det handlar främst om att sociala aspekter har påverkats negativt, som samarbete, kollegialt lärande och känslan av gemenskap. Distansarbetet innebär också utmaningar för chefer att leda sina medarbetare och fånga upp deras behov av stöd.
”Att detta inte verkar påverka myndigheternas effektivitet kan ha flera förklaringar. Till exempel kan det vara så att konsekvenserna av svagare sociala relationer och bristande kollegialt lärande inte blir märkbara förrän på längre sikt”, menar Riksrevisionens projektledare Johanna Köhlmark i ett pressmeddelande.
Några av de utmaningar myndigheterna står inför handlar om att bemöta distansarbetets utmaningar och utveckla rutiner för hur nyanställda introduceras, hur kunskap delas och hur de kan skapa en god arbetsplatskultur. Både chefer och medarbetare kan enligt Riksrevisionen behöva ta ett mer aktivt ansvar för de sociala aspekterna av arbetet.
”Den här rapporten svarar inte på alla frågor om vad distansarbete innebär för den statliga verksamheten. Men den identifierar ett antal utmaningar som behöver hanteras för att undvika negativa konsekvenser för myndigheternas effektivitet”, betonar riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner i pressmeddelandet.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge någon lämplig myndighet i uppdrag att följa upp myndigheternas tillämpning av distansarbete med särskilt fokus på hur myndigheternas resultat påverkas på längre sikt och vilka åtgärder myndigheterna har vidtagit för att minska de negativa effekterna av distansarbete.
Så gjorde Riksrevisionen
Under arbetet med granskningen skickade Riksrevisionen ut en enkät till 156 statliga myndigheter. 153 av dem svarade. Utifrån enkätsvaren valde Riksrevisionen ut fyra exempelmyndigheter – Skatteverket, Lantmäteriet, E-hälsomyndigheten och Länsstyrelsen i Uppsala. På exempelmyndigheterna skickade Riksrevisionen ut en enkät till samtliga 11 429 anställda. Svarsfrekvensen blev 75 procent, men generellt något lägre för anställda som är män, yngre, har kortare anställningstid, tillhör myndighetens mindre BESTA-områden och/eller är anställda inom stödverksamhet.
Dessutom har Riksrevisionen gjort djupintervjuer med ett urval företrädare för HR-avdelningar, chefer på olika nivåer samt företrädare för fackliga organisationer och huvudskyddsombud.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.