Distansarbetet har inte påverkat effektiviteten
Möjligheten att arbeta på distans har inte påtagligt påverkat myndigheternas effektivitet. Den slutsatsen drar Riksrevisionen efter en granskning. Men rapporten lyfter fram flera utmaningar.
Enligt Riksrevisionen går det inte att avgöra om det distansarbete som följt på pandemin på kort sikt har påverkat myndigheternas effektivitet positivt eller negativt. I den enkät som Riksrevisionen gjort uppger mer än en tredjedel av myndigheterna att deras resultat för vissa områden har påverkats positivt av distansarbetet, medan ett fåtal svarar att verksamheten påverkats negativt. Fördelarna, enligt myndigheterna, är att de digitala arbetssätten har utvecklats, att det finns mer tid för fokuserat arbete, att resandet minskat samt att möten och avstämningar i vissa fall blivit effektivare med hjälp av digitala verktyg. De myndigheter som uppger att deras verksamheter påverkats negativt tar framför allt upp negativa konsekvenser för det sociala samspelet.
Under 2023 arbetade cirka 60 procent av de statligt anställda hemma åtminstone någon dag i veckan, konstaterar Riksrevisionen. Distansarbetet har enligt rapporten lett till flera positiva konsekvenser för arbetsmiljön. Bland annat uppskattar medarbetarna en bättre balans mellan privatliv och arbetsliv och den flexibilitet som distansarbetet medför. Distansarbetet har dessutom gett bättre förutsättningar att rekrytera och behålla personal. Omställningen har även bidragit till att utveckla myndigheternas digitala arbetssätt, vilket sparar tid och resurser, skriver Riksrevisionen i rapporten.
Riksrevisionen konstaterar samtidigt att distansarbetet inneburit vissa negativa konsekvenser. Det handlar främst om att sociala aspekter har påverkats negativt, som samarbete, kollegialt lärande och känslan av gemenskap. Distansarbetet innebär också utmaningar för chefer att leda sina medarbetare och fånga upp deras behov av stöd.
”Att detta inte verkar påverka myndigheternas effektivitet kan ha flera förklaringar. Till exempel kan det vara så att konsekvenserna av svagare sociala relationer och bristande kollegialt lärande inte blir märkbara förrän på längre sikt”, kommenterar Riksrevisionens projektledare Johanna Köhlmark granskningens resultat i ett pressmeddelande.
Några av de utmaningar myndigheterna står inför är att hantera distansarbetets utmaningar och utveckla rutiner för hur nyanställda introduceras, hur kunskap delas och hur en god arbetsplatskultur kan skapas. Både chefer och medarbetare kan enligt Riksrevisionen behöva ta ett mer aktivt ansvar för de sociala aspekterna av arbetet.
”Den här rapporten svarar inte på alla frågor om vad distansarbete innebär för den statliga verksamheten. Men den identifierar ett antal utmaningar som behöver hanteras för att undvika negativa konsekvenser för myndigheternas effektivitet”, betonar riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner i pressmeddelandet.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge en lämplig myndighet i uppdrag att följa upp myndigheternas tillämpning av distansarbete, med särskilt fokus på hur resultaten påverkas på längre sikt och vilka åtgärder myndigheterna har vidtagit för att minska de negativa effekterna av distansarbetet.
Riksrevisionen har granskat distansarbetet på de myndigheterna
Under arbetet med granskningen av distansarbetet i statsförvaltningen skickade Riksrevisionen ut en enkät till 156 statliga myndigheter. 153 av dem svarade.
Utifrån enkätsvaren valde Riksrevisionen ut fyra exempelmyndigheter – Skatteverket, Lantmäteriet, E-hälsomyndigheten och Länsstyrelsen i Uppsala län. På exempelmyndigheterna skickade Riksrevisionen ut en enkät till samtliga 11 429 anställda. Svarsfrekvensen blev 75 procent.
Dessutom har Riksrevisionen gjort djupintervjuer med ett urval företrädare för HR-avdelningar, chefer på olika nivåer samt företrädare för fackliga organisationer och huvudskyddsombud.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
