Arbetsgivarverket kritiskt till utredningsförslag om lönetransparens
Arbetsgivarverket riktar kritik mot ett utredningsförslag om hur EUs lönetransparensdirektiv ska implementeras i Sverige. Tillämpningen av direktivet riskerar att leda till en mer sammanpressad lönestruktur och att löneprinciper som parterna kommit överens om kan komma att ifrågasättas av EU-domstolen, skriver arbetsgivarorganisationen i sitt remissvar.
EUs lönetransparensdirektiv ska införas i alla medlemsländer senast 7 juni 2026. Arbetsgivarverket konstaterar i en text på sin webbplats att syftet är att stärka tillämpningen av likalöneprincipen, att kvinnor och män ska ha lika lön för lika eller likvärdigt arbete. Direktivet ska öka insynen i lönesättningen, fastställa minimikrav för regelverket kring förbudet mot lönediskriminering och skärpa efterlevnadsmekanismerna.
”Vi ser att direktivet har ett gott syfte att motverka och undanröja lönediskriminering. Vi tycker däremot inte att utredningen i tillräckligt hög grad tar fasta på den problematik som den själv identifierat med ökade administrativa krav, samtidigt som den lagstiftning som redan finns på plats uppfyller direktivets syfte”, kommenterar Anders Stålsby, förhandlare på Arbetsgivarverket, utredningsbetänkandet.
I Arbetsgivarverkets remissvar på utredningen påpekas att det sker en så kallad överimplementering när hänsyn inte tas till de undantagsmöjligheter som direktivet medger. Arbetsgivarverket ser också en risk för att den svenska partsmodellen påverkas av ytterligare lagstiftning inom ett område där parterna avtalat om löneprinciper som bygger på saklig lönesättning.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.