Större flexibilitet krävs i EUs lönetransparensdirektiv
Förslaget till ett nytt EU-direktiv om lika lön för kvinnor och män är för detaljerat och oflexibelt, vilket riskerar att försvåra arbetet med jämställda löner, skriver Lise Donovan och Åsa Forsell på TCO. De uppmanar de svenska EU-parlamentarikerna att arbeta för att parterna ska få möjlighet att hitta branschanpassade lösningar i kollektivavtal.
EU-kommissionen presenterade förra året ett förslag till direktiv om rätten till lika lön för kvinnor och män genom ökad insyn i lönesättningen – det så kallade lönetransparensdirektivet.
I december tog EUs ministerråd ställning till direktivet och 17 mars planeras en utskottsomröstning om förslaget i Europaparlamentet. Därefter inleds förhandlingar om direktivets slutgiltiga utformning mellan EU-kommissionen, EUs ministerråd och Europaparlamentet.
Direktivet har likheter med den svenska diskrimineringslagens bestämmelser om årliga lönekartläggningar. TCO sympatiserar till fullo med förslagets syfte. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är fortfarande stora – inte minst på den europeiska arbetsmarknaden – och insyn i lönesättningen är en viktig del i att förebygga och åtgärda osakliga löneskillnader och lönediskriminering.
Däremot är delar av förslaget för detaljerade och byråkratiskt krångliga. Exempelvis innehåller det alltför detaljerade regler om vilka uppgifter som ska ingå i arbetsgivarnas rapportering om löneskillnader och hur löneanalyser ska genomföras på arbetsplatserna. Det riskerar att bli en tung administrativ börda för företag och organisationer, i stället för att vara ett bra redskap i arbetet med lönekartläggning och analys för att uppnå jämställda löner.
Att reglerna är för detaljerade och krångliga innebär även att det blir svårare att genomföra direktivet och anpassa det till olika nationella system. Direktivet måste vara mer flexibelt för att inte krocka med den fungerande arbetsmarknadsmodell och lönebildning som vi har i Sverige. Fack och arbetsgivare – som har bäst kunskap om hur svensk arbetsmarknad och lönebildning fungerar – bör få möjlighet att i kollektivavtal komma överens om lösningar som avviker från delar av direktivets bestämmelser utan att syftet med direktivet motverkas.
Genom att ge fack och arbetsgivare denna möjlighet kan arbetet med jämställda löner anpassas bättre till förutsättningarna på arbetsplatserna. Det gör det enklare att skapa engagemang och underlättar även för fackliga företrädare att driva på för att komma framåt i arbetet för jämställda löner tillsammans med arbetsgivaren.
Vi uppmanar därför svenska europaparlamentariker att arbeta för att införa en så kallad semidispositiv regel i direktivet – det vill säga att det ska gå att avvika från delar i direktivet genom att fack och arbetsgivare tecknar kollektivavtal om lösningar som är bättre anpassade till geografiska och branschmässiga förhållanden. Ministerrådet har tagit in sådana skrivningar om semidispositivitet i sin ståndpunkt. Om även Europaparlamentet gör det finns goda chanser att direktivet blir en framgång både för jämställda löner och för den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Lise Donovan
Jurist på TCO
Åsa Forsell
Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor på TCO
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
