Vägrade flytta – och fick nya jobb
Bara ett fåtal anställda flyttade med när Konsumentverket omlokaliserades till Karlstad. Hur gick det för dem som stannade i Stockholm? ST Press har träffat ST-medlemmar från verket och besökt den statliga Trygghetsstiftelsen.
– Vid en omlokalisering är det som om bilan faller. Det är svårt att acceptera att man är utbytbar, att jobbet lika gärna kan ligga i Karlstad.
Trots sorgen har det gått bra för de flesta från Konsumentverket, säger Margareta Granath på Trygghetsstiftelsen, som har till uppgift att stötta dem som slutat.
– Jag tänker inte på Konsumentverket längre, för om jag gör det blir jag bara ledsen. Jag har strukit ett streck över det.
Marianne Örberg var jurist på Konsumentverket och har nu ett vikariat på Krisberedskapsmyndigheten. Hon är en av de 75 tidigare verksanställda som börjat om på ett nytt jobb, enligt uppgifter från Trygghetsstiftelsen. Stiftelsen har information om 150 personer som lämnat Konsumentverket, och dagsläget ser ut så här:
- 75 har fått nya arbeten. Av dem har 27 inte haft någon kontakt alls med Trygghetsstiftelsen.
- 11 har startat eget företag.
- 20 har någon form av pensionslösning avtalad.
- 27 arbetar på Konsumentverket i Karlstad under en »prova på-period«.
- 7 går längre utbildningar.
- 4 har pågående uppsägningstid.
- 6 är arbetslösa.
Trygghetsstiftelsens konsulenter Margareta Granath och Carina Ericsson är mycket nöjda med resultatet.
–Få är arbetslösa, konstaterar Margareta Granath. Konsumentverket har en bra personalpolitik. Alla får ett år på sig för att ställa om, och man får använda arbetstid till att söka jobb och gå på kurser.
Att ha varit anställd i staten är dessutom allmänt en positiv faktor när man söker jobb, anser hon.
–Man har ofta en väldigt bra bakgrund. Vi märker det på de konsulter som vi anlitar och som arbetar med de enskilda individerna. De tycker att det är så kul, för folk får jobb.
Tongångarna var betydligt dystrare när Margareta Granath och Carina Ericsson besökte Konsumentverket för en första informationsträff, i maj 2005. Efter en vinter av växande oro hade det blivit klart att verket skulle omlokaliseras, och informationsmötet var det första tillfället för personalen att samlat ge uttryck för vad de tänkte och kände. Stämningen var upprörd.
–Folk avreagerade sig på oss, minns Carina Ericsson.
–Ja, det kändes som om vi inte kom som kamrater, utan som representanter för dem som fattat beslutet, säger Margareta Granath.
Det formella regeringsbeslutet om flytten till Karlstad kom i juni. Först då kunde Konsumentverket dra igång förberedelserna, som också innefattade att förhandla om villkor för dem som skulle sluta eller pendla.
–Det var en väldigt lång och jobbig process innan vi visste vad som gällde, och sedan var det sommar! säger personalchefen Ann-Charlotte Jakobsson. Vi skrev på ett pendlingsavtal dagen före midsommar.
De flesta som valde att inte flytta till Karlstad eller testa att pendla fick säga upp sig upp den 1 januari 2006. Då var det dags för Trygghetsstiftelsen att ta emot. Genom stiftelsen kunde de gå kurser där de fick värdera sin förvärvade kompetens, lära sig hur man söker ett jobb och hur man gör skriftliga ansökningar och CV, meritförteckning. Ett sjuveckors grundpaket, som man kan ta delar av utifrån behov.
–CV-seminarierna brukar vara välbesökta tillställningar, berättar Margareta Granath. Efteråt finns tid att stämma av sin egen CV. Det är bra för dem som är tidigt ute med att söka jobb, och en del behöver bara den delen.
Man kan också få gå en utbildning, kanske till ett helt nytt yrke, eller bidrag till att starta ett eget företag. Men det måste finnas en rimlig bärkraft i idéerna.
–Den enskilde ska själv göra en marknadsundersökning, framhåller Carina Ericsson. Vi står inte för kompetensutveckling i största allmänhet, utan personen måste veta vad hon vill och helst prova på det tilltänkta yrket.
–Det gäller särskilt om man vill något udda, som skiljer sig starkt från arbete i kontorsmiljö, tillägger Margareta Granath. Då vill vi att man provar det någon vecka.
Parallellt med utbildningarna får var och en av deltagarna en egen jobbcoach som rådgivare och bollplank. Kurserna och coacherna kan vara särskilt viktiga för dem som arbetat länge på ett ställe, vilket var fallet med många av Konsumentverkets anställda.
Svårt bedöma vad man kan
–Det var inte så ovanligt att man aldrig hade sökt jobb, påpekar Carina Ericsson.
Att bedöma vad man kan är inte heller lätt efter många år på en och samma tjänst.
–Det kräver att man liksom ställer sig vid sidan om och beskriver sig själv, säger Margareta Granath.
En omlokalisering är på vissa sätt ett värre slag än neddragningar som beror på bristande resurser, anser hon. Känslan av att vara utbytbar kan leda till existentiella kriser.
Konsumentverkets personalchef Ann-Charlotte Jakobsson tycker sig ha märkt att människors reaktioner på flytten påverkat deras möjlighet att få ett nytt arbete.
–Det har varit tydligt att de som bestämde sig tidigt och släppte ilskan och frustrationen hade lättast att få jobb. De som gick och var förbannade tog det längre tid för.
För egen del var Ann-Charlotte Jakobsson frustrerad över den långvariga väntan på politiska beslut. Och sedan var Trygghetsstiftelsen en period överbelamrad med folk från nedläggningarna inom försvaret. Till slut blev det i alla fall bättre än hon hade trott för de anställda som slutade.
–Jag trodde att det skulle lösa sig för dem, men att det skulle ta längre tid.
64-åring fick nytt jobb
Ett råd hon vill ge till myndigheter som är på väg att omlokaliseras är att sprida information så mycket som möjligt, via intranät. Ett annat är att chefer måste svälja sin irritation när man för fjärde gången inte kan svara på den fråga en medarbetare ställer.
STs avdelningsordförande Ulrika Runesdotter Carlsson bekräftar bilden att stödet till de uppsagda fungerat ganska bra, även om det var ett problem att Trygghetsstiftelsen hade stängt två månader förra sommaren.
–Och rätt många 61–62-åringar har fått ta avtalspension trots att de kanske inte känt sig riktigt färdiga med arbetslivet. Men vi har en 64-årig anställd som fått ett nytt jobb. Man ska ha lite tur också!
STÖD VID OMSTÄLLNING
Trygghetsstiftelsen bildades 1990 för att stödja uppsagda från statliga myndigheter och verk. Grunden för stiftelsens verksamhet var det centrala avtal som fack och arbetsgivare på myndighetsområdet slutit, Trygghetsavtalet. För anställda inom statliga bolag finns motsvarande verksamhet i Trygghetsrådet.
I Trygghetsstiftelsens basutbud finns kurser om karriärplanering, hur man söker jobb och om eget företagande. Stiftelsen erbjuder även samtal med en personlig jobbcoach och praktikplatser för den som vill prova ett nytt yrkesområde. Vidare kan den finansiera utbildning, normalt upp till ett år.
Trygghetsstiftelsen ger också råd och stöd till dem som ska arbeta med en avveckling eller omställning, till exempel personalavdelningen och de lokala fackliga organisationerna på den berörda myndigheten.
Villkoren i Trygghetsavtalet innebär bland annat förlängd uppsägningstid, ledighet med lön under uppsägningstiden när man söker jobb, går kurser eller utbildar sig samt inkomsttrygghet under en viss tid om man får ett nytt jobb med lägre lön.
På grund av den pågående stora omlokaliseringen av statlig verksamhet har en särskild organisation, Komom, bildats vid sidan av Trygghetsstiftelsen. Komom öppnade 2006, och ska fram till slutet av 2008 erbjuda stöd till dem som sagt upp sig i samband med omlokaliseringen. I organisationens lokaler på Södermalm i Stockholm finns kontorsrum som arbetssökande kan använda, liksom personal som kan stötta under processen.
Läs mer på Trygghetsstiftelsens och Komoms hemsidor:
www.tsn.se
www.komom.se
