Flytande svenska inget krav längre – språket finslipas på jobbet

FÖRDJUPNING2003-12-17

Av 350 anställda har idag 27 personer utomnordisk bakgrund på Kriminalvårdsmyndigheten i Göteborg.

– Det är nog bra med handlingsplaner men viktigare är att göra något konkret. I Göteborg har vi börjat i andra änden: anställt först och gjort upp handlingsplan senare, berättar Bengt Herrman.
Han arbetar med personalfrågor och mångfald vid Kriminalvårdsmyndigheten i Göteborgs centrum, som bland annat omfattar anstalten Högsbo och häktet i centrala Göteborg.
– Jag tror att människor med invandrarbakgrund varit lite omedvetna om att de kan arbeta inom kriminalvården. Många har dessutom negativa upplevelser av rättsväsendet i hemlandet, framhåller han.
Därför, menar han, måste kriminalvården marknadsföra sig och det har man gjort i Göteborg. Bengt Herrman har exempelvis de tre senaste åren informerat arbetslösa i arbetsförmedlingens projekt ”Internationell kompetens”.
Därför har kriminalvårdsmyndigheten också fått många platsansökningar från personer med utomnordiskt ursprung.

För att anställas krävs formellt att man har kunskaper i engelska, svenska och samhällskunskap på gymnasienivå. Engelskan har bytts ut mot ”annat språk”, eftersom många som kommer från utomeuropeiska länder saknar betyg i engelska.
”Flytande svenska” krävs inte heller längre, men den sökande måste kunna förstå och göra sig förstådd på svenska.
– Sen finslipar man svenskan på jobbet, säger Bengt Herrman.
En vårdare som talar ett utomeuropeiskt språk kan också i viss mån fungera som tolk för intagna från samma språkområde. Dessutom fungerar vårdaren som ett gott föredöme.
År 1990 anställdes den första personen med utomnordisk bakgrund vid kriminalvårdsmyndigheten, idag är de 27. Och av de 64 som totalt anställts under perioden 1 januari – 1 september i år var tolv av ickenordiskt ursprung. Flertalet är vårdare.

– Jag har märkt att medan vi svenskar är duktiga på att skriva anställningshandlingar tycker de med utländskt bakgrund att det är viktigare att få visa upp sig personligen, fortsätter Bengt Herrman.
Därför kallas samtliga sökande till en 15 minuters intervju och först därefter görs ett urval för en fördjupad intervju. Då kan han också bedöma hur de sökande klarar svenska språket.
Hittills är han ganska nöjd med resultatet men beklagar att man i Göteborg ännu inte lyckats rekrytera någon med utländsk bakgrund till en chefsbefattning. Det har man bland annat på Kumlaanstalten.
– Men både myndigheten här och de fackliga organisationerna är eniga om att mångfaldsarbetet måste fortsätta, betonar han.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA