Avtalsmatch med lönen i centrum

FÖRDJUPNING: AVTALSRÖRELSEN2010-02-09

Årets avtalsrörelse sker i efterdyningarna av finanskrisen.
Arbetsgivarna har gått ut på bred front och förklarat att de inte vill ha siffror i de centrala avtalen. Osäkerheten i ekonomin talar för att avtalen blir ettåriga.

Av:  Eva Spira

Rekordmånga löntagare omfattas av årets avtalsrörelse. Gemensam nämnare är att arbetsgivarna inte vill garantera löneökningar i de centrala avtalen. Men innan du som enskild löntagare får se resultatet i din plånbok är det lång väg att gå.

Avtalsrörelsen handlar inte bara om kronor och ören. Även trygghetsfrågor, semester och andra villkor avhandlas. Men det är lönerna som står i centrum.

I de centrala avtalen bestäms ramar och spelregler för de lokala löneförhandlingarna. Under de centrala avtalsförhandlingarna har facket konflikträtt och kan gå ut i strejk. När avtalet är undertecknat startar den lokala avtalsrörelsen, som förs under fredsplikt.

Först därefter blir det förhandlingar om din och dina kollegers löner.

3,3 miljoner ska få nya avtal

I år är avtalsrörelsen rekordstor: 3,3 miljoner löntagare ska få nya avtal.

Ännu är det för tidigt att säga vilka knäckfrågorna blir.

Men frågan om siffergarantier i avtalen är aktuell inom samtliga avtalsområden. Arbetsgivarorganisationerna inom såväl privat, kommunal som statlig sektor är eniga om att de centrala avtalen ska vara sifferlösa – all lönebildning ska ske lokalt. Några garanterade löneökningar ska inte finnas.

Det har lett till ett ramaskri från flera fackliga organisationer:

– Arbetsgivarna kommer att möta ett mer enat fack än de kan drömma om. Det är osmakligt att utnyttja nuvarande jobbkris på det här sättet, sade STs ordförande Annette Carnhede till ST Press i höstas.

Då hade Almega, tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation, just deklarerat att man vare sig ville ha centrala påslag eller ”rigida” regler om arbetstider, anställningsformer eller turordning.

Arbetsgivarna motiverar kravet på nollavtal med den ekonomiska krisen: om alla får löneökningar leder det till försämrad konkurrenskraft – följden blir uppsägningar och att verksamheter måste läggas ned.

Och visst är lönebildningen beroende av vad som sker i omvärlden och i den svenska ekonomin. Men resonemanget om att lågkonjunkturen ska leda till sifferlösa centrala avtal saknar stöd hos de flesta fackförbund.

På vissa delar av arbetsmarknaden finns dock redan sifferlösa avtal. Den fackliga centralorganisationen Saco har ett sådant avtal i staten.

Lägre krav än vanligt

Även om facket i de flesta fall vill ha utfästelser om siffror ser det ut som om lönekraven blir lägre än tidigare år.

I december lämnade de tre industrifacken IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen lönekrav på 2,6 procent under ett år till Teknikarbetsgivarna. Det ska jämföras med de 10,2 procent under tre år som blev resultatet av förra avtalsrörelsen.

Att såväl industrifacken som industriarbetsgivarna siktar på ett ettårigt avtal är en annan följd av den ekonomiska krisen. Nuvarande avtal, som går ut 31 mars, är treårigt och långa avtalsperioder brukar vara ett önskemål från arbetsgivarnas sida.

Ettåriga avtal kan vara ett problem, anser STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar:

– Förhandlingarna handlar om att byta grejer med varandra. Långa avtalsperioder, som ger stabilitet och arbetsfred, är ett av de argument facken har för att få upp lönerna, säger hon.

I år har en ny fråga dykt upp i den centrala avtalsrörelsen: Ska arbetsgivare ha rätt att säga upp fast anställda och ersätta dem med inhyrda arbetstagare? Facket hävdar att det är ett sätt att kringgå lagen om anställningsskydd, medan arbetsgivarna hänvisar till behovet av flexibilitet. Industrifacken har med frågan om inhyrd arbetskraft i sina avtalskrav.

Även arbetsplatser där ST har medlemmar berörs av fenomenet. Ett exempel är Euromaint, som arbetar med tågunderhåll. Där har 70 anställda sagts upp för att i stället erbjudas jobb på bemanningsföretag.

– Problemet kan också uppstå på statliga myndigheter, om än i mindre omfattning, tror Åsa Erba-Stenhammar.

Industriavtalet har hittills varit ett riktmärke för de andra avtalen. Det har satt gränsen för hur höga löneökningarna blir på hela arbetsmarknaden. Syftet är att hålla samhällsekonomin i balans.

Åsa Erba-Stenhammar säger att hon är orolig för hur det ska bli denna gång. Industriarbetsgivarna vill hålla tillbaka löneökningarna med hänvisning till en löneskuld som enligt dem uppstått genom att lönerna blev för höga 2009. Därmed finns risk för att övriga avtal inte längre följer industriavtalet, menar hon.

– Om industriavtalet inte längre respekteras som riktmärke kan konsekvensen bli att alla klättrar på varandra och vi får en lönespiral som urholkar reallönerna. Det vore fruktansvärt olyckligt, säger Åsa Erba-Stenhammar.

STs avtalsrörelse

Under 2010 förhandlar ST, ensamt eller tillsammans med andra förbund, på flera olika avtalsområden. Avtalen berör, utöver de angivna antalen anställda ST-medlemmar, även villkor för arbetslösa och pensionärer.

Motpart Arbetsgivarverket

  • Myndigheter och affärsverk. ST förhandlar tillsammans mad andra förbund inom Offentliganställdas förhandingsråd, OFR.
  • Cirka 55 000 ST-medlemmar.

  • Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksrevisionen och Justitieombudsmannen har ett eget avtal som tecknas av ST.
  • Drygt 300 ST-medlemmar. Nuvarande avtal går ut 30 september 2010.

Motpart Almega bransch spårtrafik

  • Företag inom spårtrafiken   
  • Cirka 1 700 ST-medlemmar. Nuvarande avtal går ut 31 mars 2010. 

Motpart Almega bransch kommunikation

  • Postkoncernen AB
  • Enterpoint North
  • Menzies AB
  • Sweroad
  • Från 1 april ingår också det nybildade Flygplatsbolaget
    Cirka 4 000 ST-medlemmar
  • Nuvarande avtal går ut 30 september 2010

Motpart Almega bransch utbildningsföretag

  • Lernia AB  
  • Drygt 100 ST-medlemmar.

    Nuvarande avtal går ut 31 mars 2010.

Lokala ST-avtal

  • ST har också medlemmar i ett antal företag där Unionen eller SKTF träffar de centrala branschavtalen. ST sluter då lokala avtal för medlemmarna.

Offentliganställdas förhandlingsråd

  • Avtalet för myndigheter och affärsverk sluts mellan Arbetsgivarverket och ett antal förbund inom förhandlingsorganisationen OFR, Offentliganställdas förhandlingsråd. Förutom ST ingår också Försvarsförbundet, Polisförbundet, Tull-Kust, Officersförbundet, samt statsanställda inom Vårdförbundet, Lärarförbundet, Svenska Folkhögskolans lärarförbund och Ledarna.

ÄMNEN:

Avtalsrörelse
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA