Arbetsrätt görs om efter dom

»Den arbetsrättsliga modellen har fått sig en ordentlig kyss«. Professor Ronnie Eklund och andra bedömare är överens. Kollektivavtalsmodellen blir aldrig riktigt vad den varit efter EG-domen i december 2007.

Innan Sverige gick med i EU, eller EG som det hette då, fick regeringen en försäkran om att den svenska arbetsrättsliga modellen inte skulle hotas av ett medlemskap. Ett brev med den innebörden från kommissionen till arbetsmarknadsministern Börje Hörnlund blev en del av det svenska anslutningsfördraget.

– De garantierna är inte värda mycket i dag, konstaterar Niklas Bruun, professor i arbetsrätt vid Helsingfors universitet.

Han är förvånad över att EG-domstolen – EUs egen domstol – inte i högre grad respekterade det svenska systemet när den fällde sitt avgörande i Vaxholmsmålet, eller Lavalmålet som det också kallas.

Det var i december 2007 som EG-domstolen slog fast att Byggnadsarbetareförbundets och Elektrikerförbundets blockad av det lettiska företaget Lavals bygge i Vaxholm 2004 var en otillåten stridsåtgärd. Byggnads hade inte rätt att hävda sina kollektivavtal när det gällde utländska arbetstagare som jobbar tillfälligt i Sverige. I synnerhet inte som innebörden av avtalen var oförutsägbar för arbetsgivaren.

Påverkar svenska modellen

Att EG-domstolen tog upp ärendet berodde på att Arbetsdomstolen, AD, hade begärt ett förhandsutlåtande om hur EG-rätten ska tolkas.

– Domen innebär att vi har tappat kontrollen över den svenska rättsordningen, hävdar Ronnie Eklund, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

Han anser att domen präglas av en nyliberal anda och ger de ekonomiska friheterna större utrymme än de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna.

Att Vaxhomsdomen påverkat den svenska kollektivavtalsmodellen är de experter ST Press varit i kontakt med överens om.

Återstår alltså att göra om regelverket så att det svarar mot domstolens krav. Det menar nog de flesta bedömare.

Dock inte advokaten Ulf Öberg. Han var Byggnads företrädare i Vaxholmsmålet och har själv ett förflutet i EG-domstolen. Han anser att Sverige riskerar att överdriva domens konsekvenser.

– Jag menar att vi inte behöver göra någonting alls, utöver smärre justeringar i Lex Britannia. Utstationeringsdirektivet vänder sig till medlemsstaterna. Men det utesluter inte att fackliga organisationer kan gå längre än direktivet, säger Ulf Öberg.

I december 2008 blev Lavalutredningen klar. Regeringens uppdrag till utredaren Claes Stråth var att anpassa svensk lag till domen och samtidigt i möjligaste mån bevara kollektivavtalsmodellen. Till sin hjälp hade han en rad experter och en referensgrupp med företrädare för fack och arbetsgivare.

Del av MBL ändras

En följd av Vaxholmsdomen är att den så kallade Lex Britannia, en del av medbestämmandelagen, behöver ändras. Den ger svenska fack rätt att använda stridsåtgärder för att undantränga utländska kollektivavtal. Lavalutredningen föreslår att den rätten slopas inom EU.

Utredningen föreslår också förändringar i utstationeringslagen.

Lagen bygger på EUs utstationeringsdirektiv och ska säkra att anställda vid utländska tjänsteföretag som verkar i ett annat land en begränsad tid inte får sämre villkor än de som gäller i värdlandet. Det handlar om semester, arbetsmiljö, arbetstider, jämställdhet och löner.

Men eftersom lönerna på den svenska arbetsmarknaden bestäms efter förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter och inte regleras i lagstiftning, finns ingen passus om löner i utstationeringslagen. Lagstiftarna har förlitat sig på att kollektivavtalsmodellen är tillämplig.   

Det resonemanget punkteras av Vaxholmsdomen.

Enligt EG-domstolen ska inte utländska företag behöva förhandla och sluta egna kollektivavtal från fall till fall. De ska i stället kunna förutse vilka villkor som gäller för anställda som ska arbeta i värdlandet.

Domstolen slår också fast att stridsåtgärderna i Vaxholm inkräktade på EUs princip om fri rörlighet för tjänster.

Enligt Niklas Bruun är konsekvensen av domen att nuvarande kollektivavtal inte kan användas för att lönesätta utstationerade arbetstagare:

– Eftersom Sverige inte har implementerat direktivet går det inte att kräva något alls. Inte ens om lönen är 25 öre i timmen, säger han.

Lavalutredningen föreslår att nya regler införs från 1 april 2010. Utredningens tolkning av EG-domen är att utstationeringslagen bara skyddar »den hårda kärnan« i lagar och avtal – och då bara miniminivån. Något därutöver går inte att utkräva med stöd av stridsåtgärder.

• Lagförslaget innebär att det måste finnas tydligt definierade minimivillkor i avtalen. De ska tillämpas över hela landet och gälla alla i branschen. I annat fall är de inte tillämpliga på utstationerade arbetstagare.
• Uppgifterna ska lämnas till ett förbindelsekontor – utredningen föreslår Arbetsmiljöverket – där de blir tillgängliga för utländska tjänsteföretag.
• Facken ska inte kunna vidta stridsåtgärder med mindre än att de kan bevisa att den utländske arbetsgivaren har sämre villkor.

Hittills har man utgått från att direktivet lagt en nedre ribba för vad som ska gälla för utstationerade arbetstagare.

Men utredningens tolkning av Vaxholmsdomen är att golvet också är ett tak för hur stora krav man kan ställa på företag med utstationerad personal i Sverige.

»Små ingrepp i arbetsrätten«

Så här säger Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet:

– Domstolen har gjort en snäv tolkning av direktivet. De flesta trodde att det var ett minimidirektiv, och inte ett maximidirektiv. Men jag läser domen på samma sätt som utredningen, det går bara att ställa krav som rör den hårda kärnan.

Utredaren Claes Stråth anser att ingreppen i arbetsrätten är små. Utredningen har avstått från att föreslå lagstadgade minimilöner och har utgått från kollektivavtal. Dessutom rör förändringarna bara en liten grupp utstationerade arbetstagare.

Birgitta Nyström tycker inte heller att lagändringarna påverkar någon grundbult i den svenska modellen.

– Arbetsmarknaden har blivit alltmer komplicerad. Man måste jämka lite, säger hon.

Men Ronnie Eklund är av annan uppfattning.

Han anser visserligen att utredningen gjort vad den har kunnat för att »hejda fallet« efter domen. Men EG-domstolens ställningstagande anser han vara ett kraftigt ingrepp i både svensk och internationell arbetsrätt.

– Domstolen hade kunnat tolka bestämmelserna annorlunda, säger Ronnie Eklund.

Kan försvåra lönerörelsen

Han tror att avtalsrörelsen riskerar att bli mer centraliserad. Eftersom minimivillkoren ska vara rikstäckande – och därmed en del av de centrala avtalen – blir det mindre kvar att förhandla om lokalt.

Även Niklas Bruun menar att den lokala lönebildningen kan försvåras.

– Om facket vill höja minimilönerna för att undvika social dumpning kanske utrymmet för den lokala lönebildningen blir mindre, säger han.

Men även om det kan kännas främmande med minimilöner tycker han att det är rimligt att de som ska leverera tjänster får veta på förhand vad det kostar.

Hur långtgående konsekvenser domen kan få beror på hur väl parterna kan samarbeta, menar Niklas Bruun. Om de drar åt samma håll tror han att problemen går att hantera. I annat fall är det mer osäkert.

Press på lönerna

Ulf Öberg anser att de nya reglerna kommer att leda till lönekonkurrens mellan svenska och utländska arbetstagare och därmed en strukturell press nedåt på lönerna.

Han menar också att lönerna allt mer riskerar att bli en fråga för de centrala parterna.

– I dag förhandlas det mesta lokalt, det finns till och med helt sifferlösa avtal. Nu är vi på väg tjugo, trettio år tillbaka i tiden.

Enligt Ulf Öberg kan konstruktionen med minimilöner ge en smittoeffekt på andra avtal.

– Systemet kan bli normerande för hela arbetsmarknaden, säger han.

Ingemar Hamskär, chefsjurist på TCO, menar att begränsningen till minimivillkor innebär att den fackliga grundprincipen om lika lön för lika arbete har satts ur spel vid utstationering. Men han är ändå nöjd med att utredningens förslag ligger nära den svenska arbetsmarknadsmodellen.

– Förslaget slår vakt om kollektivavtalen i linje med utredningsdirektiven och avvisar statliga ingrepp. Den lösningen är både riktig och stabil.

Kritik mot beviskrav

Både LO och TCO är kritiska till att det åligger facket att bevisa att en utländsk arbetsgivare ger sina anställda sämre villkor än de svenska minimivillkoren.

Med den bevisregel som finns riskerar facket att hamna i AD innan man kan inleda en konflikt, säger Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO.

– Det kan ta flera månader att få ett utslag i AD. Därefter ska vi varsla om stridsåtgärder. När allt är klart kanske företaget har lämnat Sverige. Dessutom gäller inte det nya avtalet förrän det är undertecknat. Utstationerad arbetstagare riskerar därför att bli utan skydd.

Ett problem är, enligt Claes-Mikael Jonsson, att de lägstalöner som finns i vissa avtal inte har mycket gemensamt med de minimilöner som finns på andra håll i Europa.

Lägstalönen kan motsvara vad en nyanställd 16-åring utan utbildning kan få. Om lägstalönen är satt till 14 000 kronor i månaden kan de lägsta lönerna i realiteten ligga runt 18 000 kronor.

– Vi måste hitta ett sätt att översätta våra lägstalöner till europeiska minimilöner. Det betyder att vi behöver en prislapp på rörliga delar som yrkeserfarenhet, kompetens, ansvar och anställningstid, säger Claes- Mikael Jonsson.

Han befarar att minimilönerna kan leda till en lönedumpning som driver ner lönerna för hela arbetstagarkollektivet.

– Det kan bli en stökig avtalsrörelse 2010, säger han.

Annat slags missnöje

På Svenskt Näringsliv är man ‹också missnöjd med de föreslagna reglerna, men av helt andra skäl:

– Vi är ytterst tveksamma till om Claes Stråths förslag uppfyller EG-rättens krav på likabehandling, säger Svenskt Näringslivs jurist Lars Gellner.

Han syftar på att utländska arbetsgivare som tvingas betala minimilöner riskerar att bli missgynnade jämfört med svenska arbetsgivare som saknar kollektivavtal.

– Lagstadgade minimilöner skulle kunna vara en mindre ingripande lösning. Vi tycker att det hade varit värdefullt att få den frågan utredd.

Lars Gellner tror i och för sig inte att de nya reglerna kommer att påverka den lokala lönebildningen i någon större utsträckning.

– Men vårt värsta scenario är att det här blir en fråga i 2010 års avtalsrörelse, säger han.

I april fäller AD sitt utslag i Vaxholmsmålet. Men enligt expertisen är EG-domstolens ställningstagande så detaljerat att det knappast lämnar något utrymme för AD att fatta ett självständigt beslut.

Många hoppas nu på att det ska ske förändringar på Europanivå, i första hand genom att utstationeringsdirektivet skrivs om. Men det kommer i så fall att dröja. För bara ett par veckor sedan avvisade EU-kommissionen en förfrågan från Europaparlamentet om att se över direktivet.

Det finns dock en möjlighet att EG-domstolens tolkning kan komma att prövas gentemot internationella konventioner. Flera jurister har ifrågasatt om utslaget är förenligt med de fackliga rättigheterna i Europakonventionen, Europarådets sociala stadga och flera ILO-konventioner.