Osäkerhet och oro efter förslag om sammanslagningar
Att regeringen föreslår sammanslagningar av mindre myndigheter väcker frågor och oro bland medarbetare på de utpekade arbetsplatserna. På flera håll ifrågasätts motiven och vinsterna med förslaget.
Beskedet att regeringen vill minska antalet myndigheter genom sammanslagningar har skapat en osäkerhet på de myndigheter som berörs av förslaget i budgetpropositionen.
Hur sammanslagningarna ska genomföras har regeringen inte preciserat. Det ska de berörda myndigheterna själva utreda och återkomma med förslag om.
Men utgångspunkten är att den mindre myndigheten inordnas i den större, enligt regeringen. Vad det innebär för myndigheter som har kontor på olika orter återstår att se.
Åsa Elizabeth Hole är ställföreträdande direktör och myndighetschef på Myndigheten för stöd till trossamfund som har sitt kontor i Bromma och föreslås bli en del av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som ligger i Växjö.
– Det finns ingen orsak i dag att anta att vi måste flytta till Växjö, men det är klart att det kan finnas en sådan oro. Vi får se vad utredningen visar, säger Åsa Elizabeth Hole, som även är ersättare i STs förbundsstyrelse.
Syftet med att minska antalet myndigheter är att ”svenska folket ska få bättre valuta för sina skattepengar” och att statsförvaltningen ska effektiviseras, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Men Åsa Elizabeth Hole ställer sig frågande till vilka fördelar en sammanslagning av Myndigheten för stöd till trossamfund och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor skulle kunna medföra.
– Vi ser inte vilken vinst det här kan ge ekonomiskt. Den enda tjänsten som inte kan följa med vid en sammanslagning är direktörens. Det är svårt att förstå motivet, säger hon.
Hon ser en risk att myndighetens specialistkompetens och kunskap om trossamfunden kan bli svår att behålla och utveckla vid ett samgående.
Josefin Morge, sektionsordförande för ST inom Konstnärsnämnden, anser att regeringens förslag att inordna myndigheten i Statens kulturråd är anmärkningsvärt.
”Konstnärsnämnden är Sveriges nationella expertmyndighet gällande konstnärspolitiska frågor och är unik i ett internationellt sammanhang”, skriver hon i ett mejl till Publikt.
Hon berättar att beskedet har väckt känslor och skapat oro bland medlemmarna på Konstnärsnämnden.
Även på Statskontoret, som föreslås bli en del av Ekonomistyrningsverket, har förslaget lett till reaktioner bland medarbetarna, berättar Max Dahlbäck, ledamot i STs avdelningsstyrelse på myndigheten.
– Det är klart att det är en stor förändring, även om vi än så länge inte vet vad det innebär eller hur ett samgående skulle se ut. Frågan om ett samgående med Ekonomistyrningsverket har ibland diskuterats, men jag tror ändå att många blev rätt överraskade av det här beskedet, säger han.
ST-medlemmen Karl Djurberg Malm har arbetat som utredare på Statskontoret sedan 2017. Han är inte oroad att regeringens ambitioner att effektivisera förvaltningen ska leda till att han förlorar jobbet vid en myndighetssammanslagning. Men frågan om personalminskningar kan bli aktuella har lyfts i samtal mellan kollegorna på jobbet, berättar han.
– Folk ställer sig undrande och vill veta mer om vad det här förslaget betyder. Att det inte finns någon mer information är så klart inte bra. Jag ställer mig själv frågande till syftet med sammanslagningen och hur den ska leda till en ökad effektivitet, säger Karl Djurberg Malm.
Han är inte förvånad över att regeringen överväger en sammanslagning mellan just Statskontoret, som är en expertmyndighet för förvaltningspolitik, och Ekonomistyrningsverket, som utvecklar och förvaltar den ekonomiska styrningen av statlig verksamhet.
Det finns flera beröringspunkter mellan myndigheterna, menar Karl Djurberg Malm, men han understryker också att de två myndigheterna skiljer sig åt.
– Jag har själv deltagit i projekt där vi arbetat tillsammans med Ekonomistyrningsverket, där jag upplevde att vi hade olika infallsvinklar. Vår utgångspunkt är styrningen i stort och de tittar mer specifikt på den ekonomiska styrningen. Det vore synd om något av perspektiven gick förlorat, säger han.
STs förbundsordförande Britta Lejon anser att förslaget att Statskontoret ska uppgå i Ekonomistyrningsverket medför flera risker.
– Ska Statskontoret inte längre vara egen myndighet utan en del av Ekonomistyrningsverket riskerar det bli ännu större fokus på ekonomistyrningsfrågor och ännu mindre fokus på öppenhet, rättssäkerhet och statens värdegrund. Det är helt fel utveckling, säger hon.
Britta Lejon är kritisk till att regeringen föreslår flera sammanslagningar av myndigheter utan att först ha utrett förutsättningarna och effekterna av de tänkta fusionerna.
– Vi är inte principiellt emot sammanslagningar av myndigheter, men först borde förutsättningar utredas för att se om sammanslagningarna faktiskt skapar effektiviseringar och om det blir bättre. Sedan kan man dra slutsatser av det. Men regeringen börjar i fel ände och det är inte bra, säger Britta Lejon.
Följande myndigheter kan slås ihop
I regeringens budgetproposition får tio myndigheter i uppdrag att återkomma med förslag om hur sammanslagningar av myndigheter kan genomföras.
Följande sammanslagningar föreslås:
Statskontoret inordnas i Ekonomistyrningsverket.
Myndigheten för stöd till trossamfund inordnas i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Konstnärsnämnden inordnas i Statens kulturråd.
Fastighetsmäklarinspektionen inordnas i Konsumentverket.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap inordnas i Arbetsmiljöverket.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
