Nya krav i upphandling får kritik
Regeringen får bakläxa från den borgerliga oppositionen för sitt skisserade förslag till upphandlingsregler som ställer krav på villkor enligt kollektivavtal.
För drygt två år sedan beslutade EU om ändringar i direktivet om offentlig upphandling, en verksamhet som i Sverige omfattar omkring 600 miljarder kronor om året. Det nya direktivet innehåller bland annat skärpningar av kraven på socialt skydd för anställda hos de företag som lämnar anbud.
Reglerna skulle ha införlivats i svensk lag senast i mars i år, men den processen är försenad. Än så länge finns bara ett utkast till en remiss till Lagrådet, och det utkastet låg till grund för en debatt i riksdagen i veckan.
Under debatten varnade flera borgerliga talare för att svenska småföretag kommer att missgynnas i jämförelse med storföretag och utländska företag. Alla partier var ense om att företag inte ska kunna konkurrera med extremt låga anbud, men Allianspartiernas företrädare var kritiska till kravet på villkor i nivå med kollektivavtal.
Tonen var stundtals hård. Emil Källström, C, såg förslaget som ”en del av regeringens ensidigt uppflaggade krigsförklaring till försvar av den svenska modellen”. Och Maria Malmer Stenergard, M, förklarade att offentlig upphandling ”inte får tillåtas att bli en lekplats för socialistiska projekt, vars egentliga syfte endast är att gynna fackföreningarna”.
Kritikerna gjorde bland annat gällande att upphandlingarna blir mer komplicerade med de nya kraven, och att små företag som saknar juridiska resurser därmed får svårt att delta.
Borgerliga partiföreträdare pekade också på att utländska företag som utför arbete i Sverige med utländsk personal har andra regler att rätta sig efter, nämligen EUs utstationeringsdirektiv. Enligt det direktivet är möjligheterna att ställa sociala krav begränsade, och utländska företag skulle då få en konkurrensfördel gentemot svenska företag.
Sverigedemokraten Mikael Eskilandersson sade däremot att hans parti accepterar att upphandlingar ställer krav på motsvarande avtalsenliga löner. Däremot, sa han, kan fackliga företrädare inte få rollen som övervakare av villkoren, eftersom flera fackförbund utesluter aktiva Sverigedemokrater.
Civilminister Ardalan Shekarabi, S, utlovade i debatten en dialog med de små och medelstora företagen om upphandlingsreglerna. Han framhöll att den nya Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att ge stöd och råd till såväl leverantörer som upphandlande myndigheter. När det gäller den ojämna konkurrensen med utländska företag sade han att EU-kommissionen efter ett svenskt initiativ nu ser över utstationeringsdirektivet.
När Ardalan Shekarabi försvarade regeringens förslag tog han exempel från taxibranschen och upphandlingen av färdtjänst i Stockholms läns landsting. Han berättade att han träffat taxiförare som på grund av taxiföretagens låga anbud tvingas att arbeta ”elva, tolv eller tretton timmar om dagen, ofta sju dagar i veckan” för att klara försörjningen.
– Det är alltid någon som betalar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
