Majoritet mot arbetsrättliga krav i upphandling
Majoriteten i riksdagens finansutskott avvisar regeringens förslag att införa fler arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling. Övriga förändringar av lagen om offentlig upphandling, LOU, är utskottet överens om.
Regeringens förslag om upphandling bygger på tvingande EU-regler. EU har hotat med böter om Sverige inte inför dem i lagstiftningen. De nya reglerna stärker skyldigheter och möjligheter att genom upphandling främja samhälleliga mål. De ger större möjlighet att ta miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling. Till exempel ska en leverantör som inte brytt sig om sina skyldigheter när det gäller miljö, arbetsrätt och sociala frågor kunna uteslutas från en upphandling.
Men regeringens förslag att den myndighet som upphandlar vid behov ska ställa krav på lön, arbetstid och semester när det gäller leverantörernas personal avvisas av oppositionen. Majoriteten anser inte att förslaget är utformat på ett sådant sätt att det kan ligga till grund för lagstiftning. Enligt utskottet kommer förslaget att vara svårt att genomföra i praktiken och medföra oönskade konsekvenser. Bland annat anser utskottet att företag utan kollektivavtal kommer att missgynnas.
Utskottet säger också nej till regeringens förslag att ge upphandlade myndigheter rätt att ställa krav på att företagen ska erbjuda sina anställda försäkringar och tjänstepension. Enligt utskottet skulle det innebära att svenska företag blir tvungna att leva upp till betydligt högre krav än utländska företag.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har reserverat sig för att regeringens förslag ska genomföras i sin helhet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.