Ny förvaltningslag klubbades med stor majoritet

STATSFÖRVALTNING2017-09-21

I dag fattade riksdagen beslut om en ny förvaltningslag, som bland annat ger enskilda rätt att agera mot långsam handläggning hos myndigheterna. Beslutet togs med stor majoritet.

Från det att regeringens utredare 2010 lämnade sitt betänkande om en ny förvaltningslag dröjde det nästan sju år innan ett lagförslag lämnades till riksdagen. Men i dag fattades alltså beslutet att mönstra ut den tidigare förvaltningslagen från 1986.

Den nya lagen, som träder i kraft 1 juli 2018, innehåller flera nya och förtydligade regler för myndigheters handläggning – om hur ett ärende inleds, om myndigheternas utredningsansvar, om när en myndighet får ändra ett beslut och om vilka beslut som får överklagas. Enskilda får också stärkt rätt till information om hur deras ärenden handläggs.

En av de stora nyheterna i den nya lagen är, som Publikt tidigare rapporterat om, en möjlighet för medborgarna att kräva att ett ärende avgörs snabbare. Genom införandet av så kallad dröjsmålstalan kan den som inlett ett myndighetsärende begära att myndigheten ska fatta ett beslut i ett ärende, om det inte har avgjorts inom sex månader. Om myndigheten inte tillmötesgår en sådan begäran kan en domstol eller annan högre instans bestämma att myndigheten måste avgöra frågan inom viss angiven tid.

Utredningens förslag om att införa en möjlighet till dröjsmålstalan fick omfattande kritik från flera myndigheter under remissbehandlingen, men det hindrade alltså inte en stor majoritet i riksdagen från att ställa sig bakom lagen i sin helhet.

I riksdagsvoteringen röstade ledamöter från Sverigedemokraterna för två reservationer från partiet.

Den ena reservationen vänder sig mot att tolkning och översättning i den nya lagen blir en uttrycklig rättighet. I reservationen skriver Sverigedemokraternas företrädare att regeringen bör arbeta för att ”rätten till skattefinansierad tolk eller andra former av skriftliga språköversättningar avskaffas i vardaglig kontakt med myndigheter”, utom för de nationella minoriteterna – det vill säga samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar.

Den andra reservationen som Sverigedemokraterna röstade för varnar för en ”oklarhet i handläggningen” när begreppet myndighetsutövning inte längre används i förvaltningslagen.

Inga ledamöter från något annat parti stödde dock Sverigedemokraternas linje.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA