Migrationsverket vill stoppa möjligheten att få lång handläggningstid prövad
Regeringen bör tillfälligt dra in möjligheten att överklaga långa handläggningstider på Migrationsverket, skriver myndigheten tillsammans med Domstolsverket och tre förvaltningsdomstolar. ”Våra medarbetare får ägna tid åt att pröva dröjsmålsärenden istället för att pröva ansökningar om arbetstillstånd och medborgarskap i sak”, konstaterar myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik i ett pressmeddelande.
Sommaren 2018 infördes en ny förvaltningslag, och i den har enskilda individer fått möjlighet att agera mot långa handläggningstider på myndigheterna. Genom en så kallad dröjsmålstalan kan personer som väntat i sex månader på beslut begära ett snabbt avgörande. Om begäran avslås kan den enskilde överklaga till domstol.
Redan på hösten samma år stod det klart att denna lagändring fått en stor inverkan på Migrationsverket, vilket Publikt rapporterade om. I slutet av september 2018 hade myndigheten fått in 7 600 ärenden om dröjsmålstalan och över 200 fall hade hamnat i domstol. På andra myndigheter som Publikt då tillfrågade tycktes dröjsmålstalan inte ha fått något genomslag.
Det senaste året, mellan mars 2022 och februari 2023, har Migrationsverket fått in drygt 80 000 ärenden om dröjsmålstalan. Av dem som fått avslag på sin begäran om beslut har närmare 14 000 överklagat till domstol.
Hanteringen av dröjsmålstalan tar alltför mycket resurser från den vanliga handläggningen, skriver Migrationsverket, Domstolsverket och förvaltningsdomstolarna i Stockholm, Göteborg och Malmö i en skrivelse till regeringen. Myndigheterna begär nu att regeringen under 18 månader ska slopa möjligheten till dröjsmålstalan i ärenden om arbetsmarknad och medborgarskap.
Handläggningstiderna för dessa ärendeslag är långa, och med rätten till dröjsmålstalan blir de ännu längre, enligt Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik:
”Att många enskilda begär att deras ärenden ska avgöras tar mycket resurser och leder till att handläggningstiderna generellt blir längre – inte minst som många dröjsmålsärenden överklagas till domstol.”
I skrivelsen påpekas att regeringen kan göra ett undantag från bestämmelsen om dröjsmålstalan genom en förordning.
Publikt har begärt uppgifter från några andra större myndigheter om ärenden gällande dröjsmålstalan. Försäkringskassan har svarat att myndigheten inte har någon samlad statistik. Skatteverket har registrerat totalt åtta ärenden det senaste året, medan Centrala studiestödsnämnden, CSN, inte haft några ärenden alls.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.