JO utreder Migrationsverket
Justitieombudsmannen, JO, har beslutat att utreda hur Migrationsverket har hanterat flera begäranden om dröjsmålstalan mot myndigheten. Frågan är om Migrationsverket agerat i strid med förvaltningslagen.
Dröjsmålstalan infördes med den nya förvaltningslagen år 2018. Syftet är att ge enskilda möjlighet att påskynda att ett ärende som drar ut oskäligt länge på tiden blir avgjort. I förarbetena till lagstiftningen påpekades att ett avslag av en begäran skulle ha en tydlig motivering, konstaterar JO i ett pressmeddelande. Lagstiftaren förutsatte att den berörda myndigheten därmed skulle vara tvungen att skapa sig en bild av hur det aktuella ärendet skulle hanteras i fortsättningen.
Under en granskning av Migrationsverkets medborgarskapsenhet har JO konstaterat att många framställningar om dröjsmålstalan avslås per automatik, utan att det redovisas något egentligt skäl för avslagen. Därför har JO Per Lennerbrant beslutat att öppna ett initiativärende för att utreda Migrationsverkets hantering av framställningar om dröjsmålstalan enligt 12 § förvaltningslagen.
JO har begärt att Migrationsverket senast i december ska komma in med ett yttrande över sin hantering av framställningar om dröjsmålstalan.
”Vad som kommit fram vid inspektionen väcker frågor bland annat om Migrationsverkets tillämpning är förenlig med lagstiftarens intentioner med bestämmelserna om dröjsmålstalan. Jag vill därför ha Migrationsverkets syn på detta”, konstaterar JO Per Lennerbrant i pressmeddelandet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.