Regeringen fick igenom krav vid upphandling
Med hjälp av Kristdemokraterna och Vänsterpartiet fick regeringen igenom sitt kompromissförslag om arbetsrättsliga krav i upphandling. De nya reglerna gäller bara större upphandlingar.
Regeringen gick i november förra året på ett bakslag i riksdagen med sitt förslag om nya upphandlingslagar. Den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraterna röstade visserligen för förslaget i sina huvuddrag, men de delar som gällde socialt skydd vid upphandlingar plockades bort.
Civilminister Ardalan Shekarabi, S, lovade redan under riksdagsdebatten att ta upp en dialog med oppositionen för att hitta en kompromiss. Och det lyckades, med Kristdemokraterna. Även Sverigedemokraterna röstade för det nya regeringsförslaget.
Beslutet innebär att myndigheterna i stat, kommun och landsting från 1 juni ska ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor vad gäller lön, arbetstid och semester. Det gäller dock bara vid upphandlingar över det så kallade tröskelvärdet, ungefär en tredjedel av alla upphandlingar. För statliga myndigheter är tröskelvärdet 1,2 miljoner kronor för varor och tjänster.
Andra begränsningar är att arbetsrättsliga krav endast ska ställas när det är ”behövligt” och när det finns lönesatta kollektivavtal att gå efter.
Upphandlingsmyndigheten ska hjälpa upphandlande myndigheter med information om relevanta kollektivavtal. Centrala fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer får också möjlighet att lämna uppgifter om villkoren.
I de fall svensk rätt inte kan tillämpas ska myndigheterna i stället utgå från Internationella arbetsorganisationens, ILOs, så kallade kärnkonventioner om villkor i arbetslivet.
Liberalerna, Moderaterna och Centern reserverade sig mot beslutet, och ville att det i stället skulle stå att myndigheterna ”får” ställa arbetsrättsliga krav. De ville inte heller att kraven ska omfatta både huvudentreprenör och underleverantörer.
Regeringspartierna markerade å sin sida att de helst hade sett arbetsrättsliga skyddsregler i alla upphandlingar, och att dessa även omfattade möjlighet att ställa krav på tjänstepension, försäkringar och rätt till annan ledighet än semester.
– Jag har inte gjort någon hemlighet av att vi tycker att förslaget är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt bra, sa Monica Green, S, under riksdagsdebatten.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.