Kvinnors arbetsmiljö skyddas dåligt
Arbetsmiljöverket riktar sina krav främst mot manligt dominerade arbetsplatser. Manliga sektorer får dubbelt så många förelägganden och förbud riktade mot sig som kvinnligt dominerade sektorer.
Den upptäckten gjorde Maria Steinberg, jurist och lektor i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet, när hon gick igenom beslut från december 2007 till juni 2010. Hon berättar om sin undersökning i artikeln ”Är arbetsmiljölagen sexistisk?”, som ingår i boken Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet.
Även svenska arbetsmiljöföreskrifter är i hög grad inriktade på typiskt manliga arbetsmiljöer i industri och byggverksamhet, konstaterar hon. Det finns föreskrifter om ställningar, truckar och gradsaxar, men ingen om psykosocial arbetsmiljö. Det finns inte heller föreskrifter som fördelar arbetsmiljöansvaret i politiskt styrda verksamheter – den offentliga sektorn – medan det för byggprojekt finns en detaljerad ansvarsfördelning.
– Jag tycker till exempel att politiker har ett ansvar för konsekvenserna vid underbemanning, säger Maria Steinberg. Det är en fråga om resurser, och dem kan inte tjänstemännen besluta om.
Dessutom har skyddsombudens möjligheter att stoppa farliga verksamheter tolkats utifrån typiskt manliga arbetsmiljöer, där riskerna ofta är akuta, menar Maria Steinberg.
– Stoppningsrätten gäller inte vid långsamt verkande risker, såsom belastningsskador som fler kvinnor drabbas av.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.