Kritik mot årliga lönekartläggningar
I sitt remissvar till en statlig utredning om aktiva åtgärder för att motverka diskriminering säger Arbetsgivarverket nej till återinförande av årliga lönekartläggningar som metod för att minska löneskillnader.
En utredning som presenterades i juni i år föreslår flera förändringar när det gäller åtgärder mot diskriminering. Bland annat föreslås att man återinför kravet på att lönekartläggningar ska genomföras varje år, i stället för som nu vart tredje år. Fram till 2009 skulle kartläggningar genomföras varje år, men då mildrades kravet och antalet genomförda lönekartläggningar har därefter minskat drastiskt.
I ett pressmeddelande beskriver Arbetsgivarverket sin hållning till arbetet mot diskriminering som ett ja till fokus på processen, men nej till årlig lönekartläggning. Verket hänvisar till att Medlingsinstitutets analyser visar att löneskillnaderna mellan kvinnor och män stadigt minskar. Trenden är den samma oberoende av om lönekartläggning skett vart tredje eller varje år, skriver Arbetsgivarverket.
Arbetsgivarverket anser också att utredningens förslag om aktiva åtgärder i arbetslivet mot alla diskrimineringsgrunder blir för omfattande. I dag omfattar de aktiva åtgärderna i arbetslivet bara tre av de sju diskrimineringsgrunderna, nämligen diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
”Utredarens antaganden om samband mellan aktiva åtgärder och önskad effekt är för svaga för att ligga till grund för att utvidga reglerna. Blir förslaget verklighet kommer det att ställa krav på kunskaper om de olika grundernas särskilda förutsättningar så att enskilda individers integritet inte kränks. Arbetsgivarverket anser att diskrimineringsförbudet är tillräckligt för de diskrimineringsgrunder som idag inte täcks av reglerna om aktiva åtgärder”, skriver Arbetsgivarverket.
Däremot ställer sig Arbetsgivarverket positivt till utredarens förslag att fokus för arbetet med aktiva åtgärder ska förflyttas från mål och åtgärder till en anvisad metod som i stora delar påminner om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men en förutsättning är enligt verket att Diskrimineringsombudsmannen, DO, inte utfärdar föreskrifter som begränsar arbetsgivarnas möjligheter att närmare utforma metoden utifrån lokala förutsättningar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.