Hon fortsätter verka för sifferlöst
Arbetsgivarverket kommer att fortsätta arbeta för att lönebildningen ska ske lokalt. Men steget över till ett sifferlöst avtal måste ske i samförstånd, enligt Arbetsgivarverkets förhandlingschef Monica Dahlbom. ”Man kan inte forcera fram den tilltron till varandra.”
Det är femte avtalsrörelsen som Arbetsgivarverket yrkar på ett sifferlöst centralt avtal. Men ST och de sju andra fackförbunden som förhandlar tillsammans i Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, har hittills avvisat yrkandena.
Nu gäller sedan en vecka tillbaka ett nytt, treårigt avtal med sifferbestämda nivåer på löneökningarna.
Arbetsgivarverkets förhandlingschef Monica Dahlbom säger att man som avtalsslutande part måste vara nöjd och helt och fullt stå bakom förhandlingsresultatet.
– Men det är klart att vi helst hade sett ett sifferlöst avtal. Nu är det inte det. OFR/S,P,O är inte redo och vill inte ha sifferlöst. Båda parter har sina ideologiska utgångspunkter kvar.
Monica Dahlbom anser att ett sifferlöst avtal måste bygga på stort förtroende parterna emellan.
– Man kan inte forcera fram den tilltron till varandra, säger hon.
Arbetsgivarverket har i förhandlingarna försökt peka på fördelarna med ett sifferlöst tillsvidareavtal.
– Den statliga sektorn är en diversifierad verksamhet. Därför är en av våra grundstenar lokal lönebildning ute hos respektive arbetsgivare. Det är där de verkliga behoven och förutsättningarna ska diskuteras. Det låter sig inte göras på ett bra sätt på central nivå. De diskussionerna ska man inte styra med siffror av något slag, säger Monica Dahlbom.
Måste staten följa industrins märke?
– Ja, vi har inskrivet i samarbetsavtalet med våra motparter att vi inte ska störa den konkurrensutsatta sektorn. Det betyder att vi måste förhålla oss till märket. Och inte bara arbetsgivarsidan, utan även den fackliga sidan. Utöver det har vi regeringens krav på de statliga arbetsgivarna att staten inte får vara löneledande. Vi måste hela tiden förhålla oss till båda de här begreppen.
Men kan man hålla sig till industrins märke om lönebildningen sker lokalt?
– Det finns ett märke på arbetsmarknaden som är satt. Det måste de statliga arbetsgivarna som kollektiv naturligtvis förhålla sig till. Men inom staten kan det finnas många olika schatteringar, behov och förutsättningar som gör att det blir olika på olika ställen.
Skulle fredsplikten också vara något man förhandlade om lokalt?
– Nej, det har vi aldrig sagt. Det skulle inte fungera. Men vi har ju ett avtal som fungerar med Saco-S. Så det är ju inte så att vi inte testat det här.
Behöver Arbetsgivarverket ändra strategi i kommande avtalsrörelser?
– Nej, det tror jag inte. Jag tror det handlar om att i handling visa att den väg vi vill gå leder till framgång.
Hur menar du?
– Vi kan försöka visa hur vi lyckas med lönesättande samtal och sifferlösa avtal där vi har det. Jag tror mycket på det och på att fortsätta diskutera.
Parterna är eniga om formerna för fortsatta förhandlingar om ett nytt omställningsavtal som ska ersätta det uppsagda trygghetsavtalet. Bland annat har ni enats om att behålla samma kostnadsram och avgiftsnivåer. Hur ska det tolkas?
– Arbetsgivarnas avgift förblir den samma som idag. Kostnaderna kan variera över tiden och bestäms av vad som händer. Kostnadsramen är inte densamma som avgifterna. Det måste hela tiden finnas en buffert. Kostnadsramen måste rymmas inom avgiftsnivån med en bibehållen buffert.
Så Arbetsgivarverkets mål är inte att göra avtalet billigare för arbetsgivarna?
– Nej, ett omställningsavtal ska ge en fallskärm när man mister jobbet. Huvudfokus ska vara på dem som mister arbetet på grund av arbetsbrist. Men vi har också en inriktning att vi ska titta på om den grupp som har varit minst två år på viss tid hos en och samma arbetsgivare också kan omfattas. Det skulle kunna vara en breddning av vilka som kan omfattas, jämfört med dagens system. Om man gör en sådan breddning och ska ha samma kostnadsram och avgifter måste man se över vilka förmåner man kan få.
Varför sade Arbetsgivarverket upp trygghetsavtalet?
– Vi har försökt göra en översyn flera år i rad. Vi tycker inte att vi fått det gensvar som vi önskade och det var dags att tala om att det här är vi inte nöjda med. Därför sade vi upp trygghetsavtalet.
Parterna är överens om att förhandla om tjänstepensionsavtalet under 2014 så att ett nytt avtal kan börja gälla 1 juli 2015. Ska det nya avtalet gälla enbart dem som är födda 1987 eller senare?
– Nej, så är det inte riktigt. Det ska ”i vart fall” gälla samtliga arbetstagare födda 1987 eller senare. Vi är överens om att födda 1987 och senare är minsta möjliga grupp som kommer att omfattas. ”I vart fall” betyder att vi kanske kommer att förhandla även om ytterligare några grupper.
Menar du att även tidigare årgångar skulle kunna komma att omfattas?
– Ja, eller grupper enligt någon annan konstruktion. Det får förhandlingarna utvisa.
Vad händer om ni inte kommer överens i pensionsförhandlingarna?
– Det får vi ta ställning till då. Jag måste utgå ifrån att vi kommer överens, säger Monica Dahlbom.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
