Avtal klart för myndigheterna

AVTALSRÖRELSEN2013-10-04

Nu är ett nytt centralt avtal för STs medlemmar på myndighetsområdet klart. Avtalet med Arbetsgivarverket är treårigt och ger totalt 6,8 procent i löneökningar. Parterna har enats om formerna för förhandlingar om pensioner och ett nytt trygghetsavtal.

Ett enigt avtalsråd sade på fredagen ja till ett nytt centralt kollektivavtal för STs medlemmar på de statliga myndigheterna. Avtalet är treårigt och gäller fram till 30 september 2016. ST har förhandlat tillsammans med sju andra förbund inom Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR.

Avtalet innehåller tre revisionstillfällen, 1 oktober varje år. Om de lokala parterna inte kommer överens om annat innebär avtalet löneökningar på 2,0 procent 2013, 2,3 procent 2014 och 2,5 procent 2015 – totalt 6,8 procent på tre år. Det är i nivå med det så kallade märket som satts i industrins avtal. Avtalet har också, liksom det tidigare avtalet, en modell som gör att myndigheter med många medlemmar med låga löner får mer pengar att fördela.

Liksom i det tidigare avtalet saknas en individgaranti - den enskilde anställde är alltså inte garanterad någon löneförhöjning. Däremot ska en handlingsplan upprättas för den som inte får någon, eller bara en liten, löneökning.

STs ordförande Britta Lejon är nöjd med avtalet.

– Återigen har vi hävdat en god löneutveckling i paritet med övriga arbetsmarknaden. Trots arbetsgivarens hårdnackade motstånd har vi lyckats få in siffror i vårt centrala avtal. Det är viktigt för att vi ska känna oss trygga i de lokala löneförhandlingarna de kommande åren.

Samtidigt hade Britta Lejon önskat större framgångar vad gäller att reglera användningen av visstidsanställningar.

– Vi vill inte att möjligheten att stapla visstider på varandra ska missbrukas. Men arbetsgivarna ser helt annorlunda på frågan. Vi har inte lyckats få in några tidsbegränsningar. Men i förhandlingarna om ett nytt trygghetsavtal är vi överens om att se över skyddet för visstidsanställda, säger Britta Lejon.

Parterna ska också under avtalsperioden följa upp utvecklingen och förekomsten av tidsbegränsade anställningar.

Vid sidan av frågan om lönerna har avtalsrörelsen präglats av att Arbetsgivarverket har valt att säga upp det statliga trygghetsavtalet. Parterna har i och med dagens överenskommelse enats om formerna för vidare förhandlingar.

– Det är ramar för fortsatta förhandlingar, inget färdigt resultat. Men vi har fått in en skrivning om att inte minska kostnaderna för avtalet. Det är väldigt viktigt. Vi har också fått in att trygghetsavtalet ska kunna omfatta fler än bara de som är uppsagda på grund av arbetsbrist. Nu är vi överens om att sänka trösklarna för fler grupper, säger Britta Lejon.

Det finns också en överenskommelse om att inleda förhandlingar om ett nytt pensionsavtal. Den innebär att inriktningen för arbetet är ett helt avgiftsbaserat tjänstepensionssystem. Det är något som Arbetsgivarverket krävt. I ett sådant system vet arbetsgivaren hur mycket pengar som ska betalas in i avgifter. Däremot kan arbetstagaren inte i förväg veta exakt hur stora pensioner som kommer att betalas ut – det påverkas av förvaltningsavgifter, börsutvecklingen och andra faktorer.

Britta Lejon säger att hon delvis kan förstå Arbetsgivarverkets ståndpunkt.

– Jag kan förstå att arbetsgivarna vill ha en förutsägbarhet, att de vill veta hur mycket de ska betala. Men de fortsatta förhandlingarna får inte handla om att sänka kostnaderna för pensionerna. Det nya pensionsavtalet får inte vara mindre värt än det nuvarande, säger hon.

Parterna är eniga om att ett nytt pensionsavtal ska gälla dem som är födda 1987 och senare.

Även delpensionsavtalet ska ses över. I dag tillämpas avtalet mycket olika av de statliga arbetsgivarna.

– Vi vill ha mer förutsägbarhet vad gäller rätten till delpensionerna. Som det är nu bestämmer myndighetsledningarna själva om de tänker bevilja delpension eller inte. Vi vill ha ett mera rättssäkert och schyst delpensionsavtal, säger Britta Lejon.

I årets avtalsrörelse har fler stora frågor än vanligt varit uppe på förhandlingsbordet. Det ser Britta Lejon som en fördel.

– Det har gett oss större möjligheter att se till helheten och rädda hem värden totalt sett.

Vilka värden tänker du på?

– Vi har hämtat hem mycket i trygghetsavtalet, att se till att det omfattar fler. Vi har fått in frågan om delpensioner på ett nytt sätt. Visserligen är det svårt att peka på framgångar i förhandlingar som vi ännu inte sett slutresultatet av, men jag är övertygad om att vi nått längre i utgångspunkterna för våra fortsatta pensionsförhandlingar genom att vi kunnat använda löneavtalet som hävstång.

Hur menar du?

– Hade vi inte haft konflikthotet hängande över arbetsgivarna från 1 oktober så hade vi inte lyckats få in lika mycket i de här överenskommelserna, säger Britta Lejon.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA