Lönesättande samtal vanligare
Lönesättande samtal blir allt vanligare på de statliga myndigheterna. Nära hälften av de svarande i en ST-enkät säger att lönerna bestäms i lönesättande samtal. Samtidigt blir de traditionella löneförhandlingarna ovanligare.
ST har gjort en enkät med avdelningarna i myndighetssektorn om de lokala löneförhandlingarna 2012, alltså efter den förra avtalsrörelsen.
Lönesättande samtal, där arbetsgivare och anställd bestämmer lönen i ett enskilt samtal, har blivit allt vanligare. Nästan häften, 47 procent, svarar att lönen bestäms på det viset. Det är en kraftig ökning. 2008 svarade endast 27 procent att lönesättande samtal var normen på myndigheten.
Samtidigt blir de traditionella löneförhandlingarna mellan fack och arbetsgivare ovanligare. 2012 hade 24 procent av de svarande sådana förhandlingar på sin arbetsplats. Fyra år tidigare, 2008, var kollektiv förhandling fortfarande den dominerande modellen. Då svarade 53 procent att förhandlingsordningen var kollektiv förhandling.
Återstående svarande uppger att de har modeller där lönesättande samtal och kollektiv förhandling existerar parallellt. Till exempel kan det vara så att de anställda kan välja det ena eller det andra.
Enkäten visar även att de lokala parterna får allt svårare att komma överens om en tidplan för förhandlingarna, trots att en sådan ska finnas enligt det centrala avtalet. 71 procent hade fastställt en tidplan 2012. 2008 var siffran 85 procent.
Nästan hälften, 46 procent av de svarande, uppger att det avsätts för lite tid till förberedande arbete inför lönerevisionen.
En ljuspunkt i enkätresultatet är att 65 procent av de svarande uppger att löneförhandlingarna givit ett bättre resultat än de 2,6 procent som bestämdes i de centrala förhandlingarna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.