Arbetsmiljöverket pekar på brister i arbetet mot hot och våld
Mer än tre fjärdedelar av de arbetsgivare som inspekterats i Arbetsmiljöverkets granskning gör inte tillräckligt för att förebygga hot och våld på jobbet, enligt en rapport från myndigheten. Tågvärdar är särskilt utsatta, konstaterar projektledaren Eva Karsten i ett pressmeddelande.
Totalt sex procent av alla anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro under perioden 2017–2021 orsakades enligt Arbetsmiljöverkets rapport av hot och våld. Myndigheten har genomfört drygt 1 000 inspektioner efter anmälda arbetsskador orsakade av hot och våld under åren 2018–2022.
”Vi kan aldrig acceptera att hot och våld blir ett normalt inslag i arbetsmiljön. Arbetsgivarna måste göra det som krävs för att minimera riskerna och här ser vi tyvärr att det finns stora brister”, konstaterar projektledaren Eva Karsten i ett pressmeddelande.
Arbetsmiljöverket har fokuserat på inspektioner av arbetsmiljöarbetet vid HVB-hem, LSS-boenden, Statens institutionsstyrelse, kollektivtrafiken och Kriminalvården samt för butikskontrollanter. 77 procent av de inspekterade arbetsplatserna har fått krav på att åtgärda brister i arbetsmiljöarbetet kopplat till hot och våld. Det handlar enligt pressmeddelandet framför allt om bristande rutiner när det gäller att undersöka, riskbedöma och förebygga riskerna för hot och våld. Men det saknas också fungerande rutiner för vad medarbetare ska göra när det väl uppstår en situation.
”Riskerna för hot och våld kan se olika ut, men vi ser ungefär samma brister i säkerhetsarbetet i alla branscher som inspekterats. Det är ett problem att säkerhetsrutiner tas fram centralt utan att involvera medarbetarna. Det gör att man inte fångar upp de risker som finns och rutinerna blir svåra att använda ute i verkligheten”, betonar Eva Karsten.
Enligt pressmeddelandet är tågvärdar ett av de allra mest utsatta yrkena. Anställda inom kollektivtrafiken arbetar ofta ensamma under alla tider på dygnet, även helger och sena kvällar, och saknar en säker flyktväg.
”Konflikter uppstår ofta i samband med biljettkontroller. För många bussförare har det blivit bättre sedan kontanthanteringen försvann. Samtidigt kan vi se att risken för hot mot tågvärdar, som ska kontrollera biljetterna, ökat”, framhåller Eva Karsten.
Arbetsmiljöverkets inspektioner vid HVB- och LSS-boenden visar att arbetsmiljöarbetet med personalens säkerhet inte är tillräckligt prioriterat. Rapporteringen av de incidenter som inträffat är enligt myndigheten också bristfällig.
”Det kan bero på att det saknas rutiner, men det kan också vara att hot och våld blivit så vanligt att man inte längre rapporterar in det som sker. Det är allvarligt, inte minst för att det blir svårare att förebygga att liknande situationer uppstår igen”, konstaterar Eva Karsten.
Hot och våld i arbetslivet
Sammanlagt sex procent av alla anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro orsakades av hot och våld 2017–2021.
De mest utsatta branscherna för hot och våld är enligt Arbetsmiljöverket utbildning inom särskolor, säkerhetsverksamhet, boenden för olika former av omsorg samt järnvägstrafik.
De yrken som är mest utsatta för hot och våld på jobbet i förhållande till antalet sysselsatta är tågmästare, väktare/ordningsvakter (dit butikskontrollanter räknas), undersköterskor och sjukvårdsbiträden, lärarassistenter, poliser, buss- och spårvagnsförare samt kriminalvårdare.
Källa: Arbetsmiljöverket
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
