Hot och våld

Regeringen vill stärka offentliganställdas skydd mot hot och våld och föreslår i en proposition bland annat att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. De föreslagna lagändringarna skulle också göra det möjligt att utelämna beslutsfattarens namn i skriftliga underrättelser. ”Vi välkomnar förslagen”, säger STs ordförande Britta Lejon.

Lagrådet gör tummen ned för förslaget att göra det möjligt att utelämna beslutsfattarens namn vid underrättelser om myndigheters beslut. Däremot har Lagrådet inga invändningar mot övriga delar av regeringens förslag för att stärka skyddet för offentliganställda.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen skärpt lagstiftning i syfte att skydda offentliganställda från att utsättas för våld, hot och trakasserier. De föreslagna lagändringarna innebär bland annat att straffen för sådana handlingar skärps.

Över 60 procent av STs medlemmar på Statens institutionsstyrelse, SiS, uppger att de utsatts för hot och våld. Arbetsmiljöverket har funnit omfattande brister i arbetsmiljöarbetet vid inspektioner på tio SiS-hem. ”Det finns en stor kunskapsbrist gällande arbetsmiljö hos cheferna”, säger Thord Jansson, avdelningsordförande för ST inom SiS.

Det finns omfattande brister i arbetsmiljöarbetet vad gäller hot och våld på SiS-hemmen, konstaterar Arbetsmiljöverket efter flera inspektioner. Myndigheten överväger nu ett föreläggande mot SiS, Statens institutionsstyrelse.

Efter ett regeringsbeslut vidgas kretsen av personer som kan få tillgång till särskilt tjänstekort utan namn. Från och med november ska även de som arbetar med gränsöverskridande avfallstransporter på länsstyrelserna kunna få sådana tjänstekort.

Tre av fyra kriminalvårdare uppger att det förekommer hot och våld på arbetsplatsen. Över en tredjedel har själva utsatts. ”Det finns få eller inga andra verksamheter där en lika stor risk att utsättas för hot eller våld skulle accepteras”, kommenterar Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården, en ny rapport.

Fyra av fem djurskyddshandläggare uppger att de har blivit hotade i tjänsten, och en av tre har utsatts för våld eller försök till våld, visar en undersökning.

Det är rätt att skärpa straffen för brotten våld och hot mot tjänsteman och att öka möjligheterna till anonymisering av beslutsfattare, skriver flera instanser i sina remissvar på utredningen om stärkt skydd för statsanställda. Samtidigt höjs röster för att förslagen inte går tillräckligt långt. Några remissinstanser betonar också att öppenheten måste värnas.

Forskningsprojektet Unisafe har tagit fram en verktygslåda för att stötta lärosäten i arbetet med att förebygga genusbaserade trakasserier och våld. Materialet innehåller bland annat guider, fakta och statistik samt goda exempel på hur problemen kan motarbetas.

ST ser positivt på de förslag för att motverka hot och våld mot offentliganställda som presenterats av en ny utredning. Men det behövs också fler åtgärder och mer resurser för att komma åt problemen på riktigt, anser förbundets ordförande Britta Lejon.

Skärpta straff för våld och hot mot tjänsteman, kriminalisering av förolämpningar samt minskad exponering av tjänstemäns namn. Det är några av de åtgärder som en utredning nu föreslår i syfte att stärka skyddet för offentliganställda.

Regeringen föreslår att polisanställda ska få möjlighet att i vissa fall signera beslut och andra handlingar med andra uppgifter än sitt namn. Syftet är att skydda mot repressalier från kriminella nätverk.

Två anställda på ett SiS-hem överfölls i december av en intagen ungdom som jagade dem med kniv och hammare. Enligt en anmälan till Arbetsmiljöverket träffades en av vårdarna av ett knivhugg.

Regeringen ger Arbetsgivarverket i uppdrag att stödja myndigheternas arbete mot hot, våld och trakasserier mot statsanställda. ”Att känna sig trygg på jobbet är en förutsättning för att upprätthålla en rättssäker förvaltning”, kommenterar civilminister Erik Slottner, KD, uppdraget i ett pressmeddelande.