Arbetsgivarverket: ”Skatteregler ska inte styra”
Skatteverkets uttalande om distansarbete har skapat osäkerhet. Myndigheten uppger nu för Publikt att man arbetar med ett förtydligande. På det statliga området finns dessutom avtal som kan komplicera frågan ytterligare. Arbetsgivarverket inväntar ett klargörande, men anser att verksamhetens behov ska styra beslut om omfattningen av distansarbete.
Publikt har tidigare rapporterat om att arbetsgivare begränsat möjligheterna till distansarbete med hänvisning till skatteregler. Skatteverkets uttalanden i Publikts artikel om hur regelverket ska tolkas har bland annat lett till att de statliga myndigheternas arbetsgivarorganisation Arbetsgivarverket kommunicerat att det kan bli aktuellt att se över det stöd som finns till arbetsgivare i frågan. Parallellt jobbar Skatteverket nu med ett skriftligt ställningstagande i frågan som ska reda ut de oklarheter som fortfarande finns.
Bakgrunden är att flera arbetsgivare, även statliga myndigheter, har valt att begränsa sitt erbjudande till anställda om distansarbete till 49 procent eller två dagar i veckan med hänvisning till skattereglerna om tjänsteställe.
Detta har sin grund i uppfattningen att tjänstestället skulle flyttas till distansarbetsplatsen om den anställda jobbar mer än halva tiden på distans, vilket skulle kunna få betydelse för rätten till avdrag och ersättningen för tjänsteresor.
Arbetsgivarverket har i sitt stöd till myndigheterna dragit liknande slutsatser kring lagstiftningen: ”Om distansarbete erbjuds i stor omfattning, det vill säga mer än halva arbetstiden, kommer distansarbetsplatsen att bli tjänsteställe”, står det i Arbetsgivarverkets stöddokument om distansarbete.
Enligt Skatteverkets rättsliga expert Pia Blank Thörnroos är det dock inte riktigt så enkelt. Bara för att en anställd arbetar på distans mer än halva tiden innebär det inte att tjänstestället per automatik flyttar till bostaden.
– Har man ett kontor att gå till varje dag är det huvudregeln att det är tjänstestället, även om man inte alltid är där. Om man däremot har avtalat att den anställde ska arbeta i bostaden huvuddelen av tiden är det en annan sak, sade hon i den tidigare intervjun med Publikt.
Men på det statliga området kan frågan vara något mer komplicerad, konstaterar Pia Blank Thörnroos nu.
Där finns nämligen ett centralt kollektivavtal från 2005 som slår fast att det krävs en skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivaren och varje enskild medarbetare som ges möjlighet att arbeta på distans. I den mall för en sådan skriftlig överenskommelse som Arbetsgivarverket tagit fram, och som finns på myndighetens webbplats, ska parterna kryssa i vilken plats som är huvudarbetsplats respektive distansarbetsplats. Enligt Arbetsgivarverket är det motiverat utifrån ett arbetsmiljö- och säkerhetsperspektiv.
En sådan tydlighet kan få konsekvenser för Skatteverkets bedömningar, enligt Pia Blank Thörnroos.
– Om man anger en fast plats där den anställde ska arbeta på mer än 50 procent kan det leda till att tjänstestället flyttas dit i stället för att vara kvar på kontoret, säger hon.
Reskostnadsersättningen från arbetsgivaren går att avtala bort. Möjligheten att göra avdrag för resorna finns då fortfarande kvar, men är en fråga som hanteras mellan den enskilde och Skatteverket där man som anställd behöver bevisa att arbetsplatsen inte varit på kontoret.
Frågan blir då vilken betydelse tjänstestället egentligen har för arbetsgivaren.
– Det kan vara viktigt att ha koll på i vissa situationer. Betalar man som arbetsgivare ut ersättning för en resa behöver man veta om det är en tjänsteresa eller arbetsresa. Säg att man som arbetsgivare ska bekosta ett årskort på flyget till en anställd som bor på Gotland för att åka till kontoret i Stockholm. Då vill man som arbetsgivare vara helt säker på att tjänstestället är på Gotland, annars ligger hela värdet på årskortet till grund för beskattning, säger Pia Blank Thörnroos.
Arbetsgivarverket har efter Publikts första artikel om skattereglerna flaggat för att man kan behöva se över de delar i sina stöddokument som rör distansarbetets omfattning och reglerna kring tjänsteställe. Myndigheten inväntar nu ett klargörande från Skatteverket.
– Det är fortfarande inte tydligt vad som gäller. Det verkar som att Skatteverket håller på att fundera på det här och vi får avvakta deras ställningstagande, säger Hedda Mann, chefsjurist på Arbetsgivarverket, till Publikt.
Men oavsett vad beskedet blir bör reglerna inte styra arbetsgivares ställningstaganden kring distansarbetets omfattning, anser hon.
– Vi har hela tiden sagt att det här måste utgå från verksamhetens behov. Sedan ska man förstås ha med sig att omfattningen kan få konsekvenser i tillämpningen av skattelagstiftningen, men det är av underordnad betydelse, säger Hedda Mann.
Enligt Skatteverket är ett förtydligande kring regelverket på gång.
”Vi förstår att vårt uttalande har skapat osäkerhet. Ett ställningstagande är på gång om hur man ska tolka skattereglerna kopplat till tjänsteställe”, skriver Skatteverkets överdirektör Fredrik Rosengren i ett mejl till Publikt.
Exakt hur tidsplanen för detta ser ut kan Fredrik Rosengren inte svara på när Publikt ringer upp.
– Vi har inget datum, men det kommer inom en snar framtid. Vi jobbar på för fullt med det, säger han.
Ligger det ställningstagandet i linje med det ni från Skatteverket kommunicerat tidigare i Publikt?
– Det här är ganska komplext och vi får många frågor kring det. Jag kan inte svara på exakt hur vi kommer att landa. Men vi ska förtydliga det och göra det enklare för att arbetsgivare att tillämpa, det är vår ambition.
Ett annat frågetecken som funnits vad gäller omfattningen av distansarbetet är vad som händer med turordningsreglerna – om en anställd som jobbar mer än halvtid på distans kan hamna i en egen så kallad turordningskrets. Så är det dock inte, enligt Hedda Mann på Arbetsgivarverket.
– Det hänger inte ihop med skatterätten och att börja trixa med hemmet som en krets tror jag inte ligger i någons intresse. Därför är det viktigt att man kommer överens om att även om jag som anställd jobbar hemma hundra procent hör jag ändå till huvudarbetsplatsen X på orten Y, säger Hedda Mann.
Marie-Therese Gyllhede, ombudsman på ST, är inne på samma spår.
– Det är huvudarbetsplatsen som styr turordningen och anställningstryggheten. Den bör stå med i överenskommelser om distansarbete. Tjänstestället är något annat och har ingenting med det att göra, säger hon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
