Återgången till kontoren påbörjas nästa vecka
Nästa vecka börjar flera myndigheter återgången till kontoren. Men när Publikt ringer runt till statliga arbetsgivare är flera av dem fortfarande osäkra på hur stor del av arbetstiden som medarbetarna kommer att tillbringa på kontoret.
På tisdag nästa vecka välkomnas Försäkringskassans hemarbetande personal tillbaka till sina kontor. Återgången är till en början frivillig – först 14 mars ska i princip alla vara tillbaka. Då ska också en ny riktlinje för distansarbete vara klar, enligt myndighetens HR-chef Anders Liif.
– Vi hade en sådan riktlinje redan före pandemin, och nu blir det vissa revideringar, säger han.
Enligt förslaget till riktlinje ska det vara möjligt för de anställda att arbeta på distans upp till 49 procent av arbetstiden. De nya styrande principerna blir dock tillfälliga. Om ett år ska de utvärderas.
– Om vi långsiktigt ska kombinera arbete på kontor med distansarbete behöver vi veta vad det innebär för verksamheten och en rad andra frågor, som lokalförsörjning, kompetensförsörjning, den digitala utvecklingen, säkerhet och hållbarhet. Det kräver en omfattande analys som vi inte har gjort än. Därför är det viktigt att analysera konsekvenser och utvärdera innan vi bestämmer en långsiktig inriktning, säger Anders Liif.
Skatteverket startar också sin återgång tisdagen 15 februari. Den sker successivt på kontoren, även till det nya kontoret i Sundbyberg där inflyttningen skjutits upp på grund av pandemin, berättar myndighetens HR-direktör Daniela Eriksson.
– Vi har också sportlov runtom i landet under några veckor, som kommer att innebära en naturlig utglesning på kontoren. Men återgången får inte bli för utdragen, och vi ska inte hindra folk från att komma in, säger hon.
Skatteverket skrev ett fåtal distansarbetsavtal under den period i höstas då restriktionerna lättades. Arbetsgivarens inställning nu är att merparten av arbetstiden ska tillbringas på kontoret, men att det ska finnas en flexibilitet att jobba från olika arbetsställen, inklusive hemmet.
– Vi utgår från verksamhetens behov, inte att det ska vara lika för alla. Det är där vi börjar, sedan får vi pröva oss fram, säger Daniela Eriksson.
På Länsstyrelsen i Skåne län blir det en flexibel och frivillig återgång från 15 februari till 1 april, då alla ska vara på plats. Många medarbetare behöver tid för omställning, tror Maria Engelbrektson, avdelningschef för verksamhetsstöd på länsstyrelsen.
– Det kan vara en mental omställning, men också praktisk, att man behöver framförhållning för att exempelvis ändra tider för lämning och hämtning av barn, säger hon.
Många som arbetar på länsstyrelsen har arbetsuppgifter som tillsyn och andra uppdrag ”i fält”, och kommer av den anledningen att arbeta utanför kontoret stora delar av veckan även efter återgången. De som har arbetsuppgifter som kan utföras på distans har erbjudits att teckna avtal om distansarbete upp till halva arbetstiden. Det har drygt 400 av de cirka 700 anställda gjort.
Det återstår att se hur avtalen kommer att utnyttjas, konstaterar Maria Engelbrektsson.
– Vi har pratat mycket om att vi inte vet hur det kommer att fungera. Hur vill människor jobba, och vad väljer man att göra hemma och vad gör man på kontoret? När vi har svar på de frågorna ska vi se över vårt lokalbehov.
Arbetsförmedlingen har en ännu längre startsträcka i växlingen till arbete på kontoret. Myndighetens HR-direktör Lena Hadad räknar med att omställningen är klar först i slutet av maj.
– På de mindre kontoren går det snabbare. Men i stora, aktivitetsbaserade kontor som i Malmö och Stockholm, där det är ett stort antal anställda i lokalerna, behöver vi ha en mer noggrann återgångsplanering, säger hon.
Distansarbete kommer att vara möjligt även i fortsättningen om verksamheten tillåter det, med upp till 49 procents distansarbete utslaget på en tolvmånadersperiod.
Flera opinionsundersökningar, bland annat en som ST gjort bland medlemmar, visar att många uppskattar att jobba hemma. Samtidigt tror flera av de arbetsgivarföreträdare som Publikt talat med att det finns en stark längtan tillbaka till kontoret.
– Just nu tror jag att det finns ett stort intresse för att komma tillbaka och återknyta kontakter, att skapa och värna kulturen, säger Daniela Eriksson på Skatteverket. Vi har också nya medarbetare som kommit in under de två pandemiåren, för dem har det varit svårt att uppleva att man varit bland kollegor. Om de har frågor kan de bara ställa dem, utan att behöva boka tid.
Kontorets betydelse var inte så lätt att förstå i början av pandemin, anser hon.
– Men när tiden bara går skapas ett avstånd. Det blir svårare att bygga vidare på varandras uppdrag, och den sociala arbetsmiljön blir lidande när vi inte kan mötas vid kaffeautomaten.
Lärdomar från de två åren behöver också utvinnas, påpekar Daniela Eriksson. Hon framhåller att man ska ta med sig det som varit bra, såsom att samarbeten och möten mellan personer på olika orter inte alltid behöver innebära resor, utan att man i stället möts digitalt.
– Flexibilitet är lite mer än hemarbete. Vi har övat upp förmågan att driva verksamhet och hålla möten på det sättet. Vi har gjort ett stort digitalt språng.
Lena Hadad på Arbetsförmedlingen säger att hybridarbete, där vissa är hemma och andra på kontoret, kan bli vanligare. Ledningen för Arbetsförmedlingen ser en del risker med det, exempelvis att chefer inte är vana vid arbetssättet, att det blir svårt att se signaler om ohälsa och att återhämtningen blir otillräcklig.
– Vi ska hålla uppsikt. Tyvärr finns det för lite forskning och kunskap om detta. Det är inte uteslutet att vi själva kommer att bidra till eller delta i forskningsprojekt om hybridarbete, säger Lena Hadad.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
