Skatteregler vid distansarbete svårtolkade – även för Skatteverket
Skatteverkets rättsliga expert anser att skattereglerna inte ska begränsa rätten till distansarbete. Men som arbetsgivare menar Skatteverket att det är osäkert hur reglerna om tjänsteställe ska tolkas – något som påverkar de anställdas möjlighet att jobba hemifrån.
Skatteverket är noga med att understryka att myndigheten inte har något generellt tak för hur mycket deras anställda kan få arbeta på distans. Det ska i första hand avgöras i en dialog mellan medarbetaren och dennes närmaste chef och utgå från verksamhetens, arbetsgruppens och individens behov.
Samtidigt slår Skatteverkets riktlinje för distansarbete fast att myndigheten ”endast i undantagsfall beviljar distansarbete i sådan omfattning att det skatterättsliga tjänstestället kan komma att ändras”.
I de individuella överenskommelser som tecknas vid regelbundet distansarbete anges det också att maximalt 49 procent av arbetstiden kan utföras på distans.
Ska distansarbete ske i större omfattning än så räcker det inte att den anställdes närmsta chef är positiv till det.
Chefen måste också samråda med myndighetens HR-avdelning som avgör om det kan bli aktuellt med hänsyn till distansarbetets omfattning, hur lång tid distansarbetet ska pågå och om det ska skrivas en enskild överenskommelse, enligt Sofia Martell, enhetschef på Skatteverkets HR-avdelning.
– Det kan beviljas i undantagsfall, men då måste vi säkerställa att det inte uppstår negativa konsekvenser om tjänstestället flyttas i skatterättslig eller arbetsrättslig mening till en annan ort. Därför vill vi inte släppa det helt fritt utan då behöver vi titta på det enskilda fallet, säger hon.
Enligt Sofia Martell finns det i dagsläget en osäkerhet kring vad som händer om tjänstestället flyttas till hemmet, till exempel hur det påverkar rätten till reseersättning, som gör att myndigheten är mer restriktiv i de här fallen.
Skattereglerna om tjänstestället påverkar med andra ord både Skatteverkets riktlinje för distansarbete och myndighetens bedömning av hur stor del av tiden som de anställda får jobba hemifrån. I praktiken handlar det i normalfallet om ett tak vid 49 procent.
Samtidigt har myndighetens rättsliga expert Pia Blank Thörnroos tidigare i en artikel i Publikt uttalat sig kritiskt till att skatteskäl styr arbetsgivarnas ställningstagande till distansarbetes omfattning.
Men Sofia Martell tycker inte att Skatteverket som arbetsgivare gör en annan tolkning av regelverket än myndighetens expert, vad gäller betydelsen av tjänstestället.
– Vi säger inte att alla ska vara på kontoret tre dagar, så fyrkantiga vill vi inte vara. Det är inte per automatik så att man får jobba två dagar i veckan hemma och att man måste vara på kontoret tre dagar, säger Sofia Martell.
Hon understryker också att det i perioder kan vara möjligt att arbeta på distans mer än 49 procent.
Men om jag som anställd regelbundet vill jobba hemma tre dagar i veckan så kan det bara godkännas av er HR-avdelning och ske i undantagsfall?
– Om det handlar om distansarbete tre dagar i veckan eller mer under lång tid så att tjänstestället riskeras att förflyttas måste vi titta på det enskilda specifika fallet för att överblicka konsekvenserna innan det kan godkännas. Det är inte rakt av så att tjänstestället automatiskt flyttas vid distansarbete vid mer än 50 procent av tiden, men det är mycket vi behöver ta hänsyn till, säger Sofia Martell.
Enligt Skatteverkets överdirektör Fredrik Rosengren arbetar myndigheten med ett ställningstagande som ska klargöra hur skattereglerna kopplat till tjänstestället ska tolkas. Målet är att förenkla tillämpningen för arbetsgivarna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
