Skyddsombuden: stressen är värst
Stress är det allvarligaste problemet på statliga arbetsplatser, enligt STs skyddsombud. Vart femte skyddsombud tycker att de har för små möjligheter att påverka arbetsmiljön.
– Man får stånga sig fram och hävda sin rätt, säger Peter Sirén, huvudskyddsombud på Kronofogden.
»Extremt hög arbetsbelastning. Otydliga prioriteringar. Svag och frånvarande ledning.«
Så låter en typisk kommentar till frågan om ST-medlemmarnas psykosociala arbetsmiljö i en webbenkät som ST gjort. Enkäten gick ut till närmare 1 800 skyddsombud och huvudskyddsombud i förbundet och besvarades av 46 procent.
Två av tre skyddsombud tycker att stressen är en högprioriterad arbetsmiljöfråga.
– Problemet är inte nytt, men blir inte mindre för att det pågått länge. Människor far illa av det, konstaterar STs utredare Torbjörn Carlsson, som utarbetat enkäten.
På andra plats i skyddsombudens prioriteringslista kommer chefs- och ledarskapfrågor, vilket Torbjörn Carlsson kopplar ihop med stressen.
– I ett ansträngt läge blir det särskilt tydligt hur ledarskapet fungerar. Vi får också signaler från fackliga
företrädare om att det kommer in nya, tuffa chefer som inte förstår vikten av fackligt arbete och av samverkan.
Vart femte skyddsombud svarar i enkäten att de inte har tillräckliga möjligheter att påverka arbetsmiljön.
25 procent säger att de inte varit delaktiga i den obligatoriska bedömningen av psykosociala risker.
Problem med bristandeinflytande kommer ofta upp på kurser för skyddsombud, säger ST-ombudsmannen Lena Danås.
– Ofta handlar det om myndigheter som omorganiserats och centraliserats, säger hon. Man får höra att besluten redan fattats på huvudkontoret och bara ska expedieras.
Ointresse eller motstånd från arbetsgivaren är något som Peter Sirén, huvudskyddsombud på Kronofogden, har erfarenhet av.
– Skyddsombuden blir ofta ifrågasatta i sitt arbete och i sin roll. Vi ska bara jobba. Det händer tyvärr att skyddsombud hoppar av eller inte vill ta uppdraget för att de känner en vanmakt.
Håkan Olsson,chef för Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning syd, säger att man bland inspektörerna uppfattar att skyddsombuden generellt fått en tuffare situation. Dels gör lågkonjunkturen att många blir försiktiga i sitt agerande mot arbetsgivaren, dels ställer den minskade fackliga anslutningen till problem.
– Skyddsombuden blir färre, och det kan försvaga det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dessutom kan det vara svårt för fackligt anslutna skyddsombud att agera även för icke-medlemmar.
Ännu fungerar den svenska modellen där parterna samarbetar om arbetsmiljöfrågor, anser han.
– Men fortsätter trenden måste man titta på konsekvenserna utifrån ett arbetsmiljöperspektiv.
Skyddsombud ska undersöka risker
- Arbetsplatser med minst fem anställda ska ha skyddsombud/arbetsmiljöombud. Större arbetsplatser ska även ha ett huvudskyddsombud.
- Arbetsgivaren ska samverka med skyddsombuden i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
- Om arbetsgivaren inte rättar till brister kan skyddsombudet göra en anmälan till Arbetsmiljöverket och ytterst stoppa arbetet.
Så svarar skyddsombuden i STs enkät
- 4 av 10 skyddsombud säger att hot och våld förekommer på arbetsplatsen. Och där det förekommer anser fyra av tio att det påverkar arbetsresultatet eller tjänsteutövningen.
- 23 procent anser att de anställda inte kan framföra kritiska uppfattningar internt på arbetsplatsen.
- 38 procent anser att de anställda inte kan framföra kritiska uppfattningar offentligt.
- 67 procent pekar ut stress och arbetsbelastning som ett av de tre viktigaste områdena att arbeta med. Därnäst på listan kommer chefs- och ledarskapsfrågor (42 procent), fysisk arbetsmiljö (24 procent), trivsel/socialt kllimat (22 procent) och kompetensutveckling (21 procent).
