Här styr de sin arbetstid
När två veckor återstår av det gamla schemat är det dags att börja skriva in sig på planeringstavlan. Där väntar sex till åtta nya veckors arbetspass och kända aktiviteter på Bärby ungdomshem.
Det spelar ingen större roll om man kommer till tavlan först. Man kan ändå inte få alla "egodbitar"e, eftersom det är arbetsgruppen som tillsammans ansvarar för att det inte finns några tomma rutor. Alla tvingas någon gång ställa upp för varandra, förklarar Robert Johansson, föreståndare för Garanten, en sluten avdelning där man tar hand om unga sexualförbrytare.
På Garanten arbetar nio behandlingsassistenter – både kvinnor och män. Av säkerhetsskäl arbetar de aldrig ensamma ett skift på dagen. Det gör man däremot på natten, eftersom det finns både ambulerande personal som går mellan avdelningarna och larm.
Periodplanering av arbetstiden startades som ett projekt för tre år sedan. Då hade sex institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, skrivit till huvudkontoret och kritiserat sektorsavtalets arbetstidsregler, som de ansåg var omständliga och svåra att förstå. Institutionerna ville därför få testa egna idéer, och det fick de.
Modellen växte fram successivt. Projektgruppen tittade bl a på hur man arbetade på häktet i Norrköping och inom psykvården.
–När modellen var klar kunde vi också göra ändringar i arbetstidsavtalet och påbörja försöksverksamheten, berättar Kenneth Wahlström, personalhandläggare på SiS. Hans nyaste projekt är inriktat på att ta fram ett samverkansavtal för alla institutioner inom SiS.
Periodens längd är en viktig faktor i arbetstidsplaneringen, påpekar Kenneth Wahlström. För långa perioder gör det svårt att förutse vad som kommer att hända under de närmaste veckorna: eventuella resor med pojkarna, länsrättsförhandlingar, arbete på avdelningen. Alltför korta perioder gör att man ständigt är engagerad i planeringen av den egna arbetstiden.
Tanken är dessutom att man ska kunna vara flexibel: Är många pojkar borta kan fler assistenter ta ledigt. Pågår flera aktiviteter samtidigt, t ex resor av olika slag, måste fler vara i tjänst. Akut sjukdom går det inte att gardera sig mot, men korttidsfrånvaron av privata skäl har minskat till nästan noll.
–Den här formen av flexibilitet minskar även övertidsuttaget och gör att vi får personalekonomin att gå ihop, förklarar Kenneth Wahlström.
Den enda nackdelen han och Robert Johansson kan komma på är att planeringen har varit lite trög att administrera. Men snart ska den börja göras i ett dataprogram.
Enligt utvärderingen som gjordes på Bärby efter det första året, tyckte de anställda att de fått både mer kunskap om verksamheten och ett utökat ansvar.
Detta bekräftar Carl Dahlin och Jocke Lundin, behandlingsassistenter på Garanten.
–Större delaktighet har också bidragit till att vi ständigt diskuterar det vi håller på med. Klimatet har blivit öppnare och hela arbetsmiljön bättre, säger Jocke Lundin.
Carl Dahlin nickar instämmande och tillägger att det är viktigt att alla är överens om vad man vill åstadkomma med verksamheten.
En ny utvärdering på alla institutioner som idag arbetar frivilligt med periodplanering ska göras under 2004.
Fakta/Bärby ungdomshem
3Behandlingshem för pojkar 16–20 år som har tunga psykosociala problem eller pågående kriminalitet och missbruk.
3Institutionen ligger utanför Uppsala och består av fyra avdelningar. Av totalt 29 vårdplatser är 11 slutna.
3Någon form av pedagogisk verksamhet eller individuellt gymnasieprogram är knuten till alla avdelningar.
3På avdelningen Garanten vårdas pojkar som begått sexuella övergrepp. Bågen arbetar med att förbereda och slussa ut de dömda pojkarna i samhället igen.
