Utredning säger nej till skärpta regler om tjänstefel
Det blir inget utvidgat straffrättsligt ansvar för tjänstefel, om regeringens utredare Anne Rapp får som hon vill. Dagens bestämmelser fungerar väl, anser hon.
Frågan om statstjänstemän ska kunna ställas inför domstol för fel som begåtts i tjänsten har diskuterats ända sedan det så kallade ämbetsansvaret avskaffades 1976. I dag är ringa tjänstefel inte straffbart – enbart allvarligare fel kan leda till en straffrättslig påföljd. Däremot kan en myndighets personalansvarsnämnd besluta att dela ut en disciplinpåföljd till en statsanställd som gjort fel i jobbet, eller att skilja personen från sin anställning, utan att hen dömts för tjänstefel. Modellen kompletteras av tillsyn från Justitieombudsmannen och Justitiekanslern.
Riksdagen begärde i ett så kallat tillkännagivande 2018 att det straffrättsliga ansvaret skulle utredas, med inriktningen att utvidga ansvaret. Den utredningen är nu klar, men utredaren, hovrättsrådet Anne Rapp, har alltså landat i bedömningen att lagstiftningen duger som den är.
– Vi har sett att bestämmelserna fungerar väl i praktiken och vi har inte sett några tillämpningssvårigheter, sade hon vid presskonferensen där utredningen presenterades.
Utredningen har diskuterat eventuella principiella skäl som skulle kunna tala för ett utvidgat straffrättsligt ansvar.
– Men vi har också sett risker för minskad effektivitet och kvalitet, och även problem med rekrytering och kompetensförsörjning. Det är uppenbart att det finns en upplevelse av ökad utsatthet, och det har ingått i vår bedömning att det straffrättsliga ansvaret inte bör utvidgas.
Anne Rapp säger till Publikt att riskerna gällande effektivitet och kvalitet bland annat handlar om att skärpt lagstiftning kan leda till krav på detaljstyrning.
– Man kan också tänka sig att det skapar en osäkerhetskultur, där statstjänstemän blir mindre bekväma med att fatta beslut.
Anne Rapp instämmer därmed i stora drag i de synpunkter som ST har framfört till utredningen angående hur en skärpt lagstiftning skulle påverka effektivitet, kvalitet och rekrytering.
STs ordförande Britta Lejon säger att hon är lättad över utredningens besked.
– Våra argument har gått fram, det är en mycket stor framgång. Det hade varit väldigt bekymmersamt med en generell skärpning.
Riksdagsledamoten Ida Drougge, M, är en av dem som har drivit kravet på utvidgat straffrättsligt ansvar för tjänstefel. Hon anser att utredningen inte har uppfyllt den beställning som riksdagen gjort.
– Uppdraget var att hitta sätt att vidga det straffrättsliga området, framför allt när det gäller ringa tjänstefel. Det har också tagit väldigt lång tid – det gick två år innan utredningsdirektiven kom på plats, säger hon.
Ida Drougge tror inte att en skärpt lagstiftning behöver leda till sämre effektivitet och rädda statstjänstemän.
– Det behövs en tydligare politisk styrning. I dag ges väldigt breda uppdrag, och man lämnar över stora delar av genomförandet till tjänstemännen.
Huvuddelen av den utredning som Anne Rapp gjort handlar om andra frågor än tjänstefel – utökat straffrättsligt skydd mot hot och våld för vissa samhällsviktiga funktioner samt påföljder vid brott mot tystnadsplikten.
När det gäller hot, våld och trakasserier lämnar utredningen enbart förslaget att införa en särskild straffskärpningsgrund för hot och våld som riktas mot journalister.
I frågan om påföljder vid brott mot tystnadsplikten föreslås dels en straffskärpning med fängelse i upp till två år i straffskalan, dels ett nytt brott kallat grovt brott mot tystnadsplikten. Grovt brott ska kunna resultera i maximalt fyra års fängelse.
Britta Lejon konstaterar att det handlar om kraftiga skärpningar och ser faror.
– Det är klart att det är allvarliga brott. Men vi ser stora bekymmer med tystnadskultur i statsförvaltningen, och om man hanterar sådana här skärpningar fel riskerar man att spä på tystnadskulturen, säger hon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
