Utredning om skärpta regler för tjänstefel får kritik från ST
Att ett utvidgat straffrättsligt ansvar för tjänstefel ska utredas på nytt är både olyckligt och onödigt, anser STs förbundsordförande Britta Lejon. ”Det kan få allvarliga negativa konsekvenser för staten som helhet och för medarbetarnas arbetsmiljö”, säger hon.
Inför riksdagsvalet 2022 argumenterade såväl de nuvarande regeringspartierna som Sverigedemokraterna för en skärpning och utvidgning av det straffrättsliga tjänstefelsansvaret. En utredning av ett återinfört tjänstemannaansvar var också en av punkterna i partiernas överenskommelse efter valet, det så kallade Tidöavtalet.
Att regeringen nu tillsätter en särskild utredare som ska lämna förslag om en skärpt lagstiftning på området var därför väntat, men icke desto mindre oroande, anser Britta Lejon.
– Det här riskerar att leda till en ökad tystnadskultur och, framför allt, att enskilda individer riskerar att straffas för saker som de inte rår på, utan som faktiskt beror på systemfel, säger hon.
När frågan om ett utvidgat straffrättsligt ansvar för tjänstefel utreddes förra gången, så sent som 2022, konstaterade utredaren att dagens lagstiftning på området fungerar väl och att en förändring inte var motiverad.
Britta Lejon delar den slutsatsen och påminner om att det redan i dag finns möjlighet att döma myndighetsanställda som begår allvarliga tjänstefel till böter eller fängelse. Däremot är inte ringa tjänstefel straffbara, och inte heller fel som inte begåtts i samband med myndighetsutövning.
– Jag tror att det finns en felaktig uppfattning om att statsanställda inte skulle vara ansvariga för sina handlingar och att de inte kan ställas till ansvar. Men det finns många sätt att straffa statsanställda som gör fel. Det är väldigt tydligt i lagstiftningen, säger Britta Lejon.
Hon menar att det är fullt rimligt att ställa höga krav på att statsanställda utför sitt uppdrag omdömesgillt och i enlighet med lagstiftningen. Men hon varnar för att regeringen, genom förslag om ett utvidgat ansvar för tjänstefel, snarast försöker blidka kritiker som svartmålar tjänstemän på osaklig grund.
– Det finns en illasinnad beskrivning av att staten skulle vara befolkad av tjänstemän som inte utför sitt jobb som de ska, utan att staten skulle vara befolkad av aktivister som drivs av egen agenda och sina egna övertygelser och inte agerar utifrån lagar och regelverk som beslutats i demokratisk ordning. Det är en kritik som är helt fel ute, säger Britta Lejon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
