Utredningsförslag om stärkt skydd för tjänstemän får brett stöd
Det är rätt att skärpa straffen för brotten våld och hot mot tjänsteman och att öka möjligheterna till anonymisering av beslutsfattare, skriver flera instanser i sina remissvar på utredningen om stärkt skydd för statsanställda. Samtidigt höjs röster för att förslagen inte går tillräckligt långt. Några remissinstanser betonar också att öppenheten måste värnas.
I mitten av januari presenterade regeringens särskilda utredare John Ahlberk sitt utredningsbetänkande ”Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier”. Utredningen föreslår bland annat att straffen för våld och hot mot tjänstemän ska skärpas, att fler gärningar ska kriminaliseras – exempelvis kränkande förolämpningar – och att skyddet för anställda som utsätts för påtryckningar ska stärkas.
Fackförbundet ST välkomnar i sitt remissvar de flesta av utredningens förslag.
”Våld, hot och trakasserier mot offentliganställda är både ett allvarligt arbetsmiljö- och demokratiproblem. Problemet behöver motverkas med kraft och med åtgärder på flera plan”, skriver förbundet.
Exempelvis är ST positivt till förslagen om att utvidga det straffbara området för för hot mot tjänsteman, att införa det nya brottet förolämpning av tjänsteman , samt att modernisera brottsrubriceringen ”förgripelse mot tjänsteman” till ”angrepp mot tjänsteman”.
Men även om ST är för att införa en möjlighet att i vissa fall utelämna namn i en underrättelse om ett beslut, för att skydda ansvariga tjänstemän, så varnar förbundet för risken med anonymisering. ST betonar att möjligheten endast bör användas i undantagsfall.
I remissvaret trycker ST också på att varken hårdare straff eller utökad anonymisering ensamt kommer att lösa problemet med våld och hot. Därför anser förbundet att regeringen bör ge arbetsgivarna mer resurser för att kunna möta problemen, exempelvis ett nationellt inrapporteringssystem där våld, hot och trakasserier anmäls.
”Kunskapen om problemen behöver bli större för att de ska kunna bekämpas på bästa vis”, skriver ST.
Som Publikt tidigare rapporterat har fall av hot och våld mot tjänstemän blivit allt vanligare de senaste åren. En av myndigheterna där problemen växt är Migrationsverket. I sitt remissvar ställer sig myndigheten positivt till alla utredningens förslag – men anser samtidigt att lagförslagen inte går tillräckligt långt.
”Utredningen har försökt balansera olika rättssäkerhetsintressen men Migrationsverket gör bedömningen att det krävs mer omfattande åtgärder för att offentliganställda ska våga fatta korrekta beslut utan att påverkas av rädsla”, skriver Migrationsverket.
Bland annat vill myndigheten att möjligheten för personal att använda tjänstebeteckningar i stället för personnamn ska ses över. Myndigheten skriver också att det saknas förlag som gör att personalens personuppgifter ska kunna sekretessbeläggas, om man misstänker att dessa kan begäras ut för att göra en kartläggning.
I sin argumentation för att lagförslagen behöver gå längre pekar Migrationsverket på de att de rapporter om tjänstemäns utsatthet som utredningen bygger på är från 2015 och 2018. Sedan dess har situationen förvärrats till det sämre, skriver myndigheten.
Enligt Migrationsverkets egen statistik ökade fallen av hot mot enskild tjänsteman med 19 procent 2023 jämfört med 2021. Fallen av våld mot tjänsteman dubblerades i fjol – då det inträffade sammanlagt 50 incidenter – jämfört med bara två år tidigare.
Även Försäkringskassan välkomnar utredningens förslag om utökat skydd för statsanställda.
”Våldsutvecklingen de senaste åren har gjort att gällande lagstiftning snabbt blivit omodern och otillräcklig. Att skärpa skyddet för statstjänstemän och att skärpa straffen för de som bryter mot lagstiftningen i dessa frågor är en nödvändig åtgärd av många skäl”, skriver myndigheten i sitt remissvar.
Likaså välkomnar Försäkringskassan förslaget om att utreda grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter och lagöverträdelser, eftersom dessa enligt myndigheten kan användas som påtryckning mot såväl medarbetare som dess anhöriga.
Försäkringskassan betonar i sitt remissvaret behovet av att förtydliga om ”hot om självmord” ska räknas till brottet angrepp mot tjänsteman. Enligt Försäkringskassan är just hot om självmord något tjänstemän ofta möter i sitt arbete.
Arbetsgivarverket är positivt till alla förslag utredningen lägger fram, men problematiserar liksom ST och flera andra remissinstanser balansen mellan anonymitet och öppenhet. Myndigheten anser att det är rätt att minska exponeringen av personuppgifter – men betonar att det måste göras utan att nagga på rättssäkerheten.
Arbetsgivarverket skriver att ett krav på att det ska finnas en konkret omständighet som kan leda till hot för att namn på beslutsfattare ska få anonymiseras kan göra lagen svår att tillämpa. Myndigheten föreslår i stället att lagstiftaren ska överväga att de enskilda myndigheterna själva ska få rätt bestämma när en underrättelse eller ett beslut ska undertecknas med namn.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
